Vilken roll har våra kommuner i energiomställningen?

Under den årliga Energy Week i Bryssel samlas energi- och klimatintresserade för att redovisa och inte minst utbyta erfarenheter. Från Energikontor Sydost var Tommy Lindström på plats för att bevaka eventen för sina medlemmar och även för att hålla några presentationer med goda exempel från Mörbylånga och Kalmar kommun. Läs Tommys reflektioner från dagarna!

Under den årliga Energy Week i Bryssel samlas energi- och klimatintresserade för att redovisa och inte minst utbyta erfarenheter. Energikontor Sydost var givetvis på plats för att bevaka eventen för våra medlemmar och även för att hålla några presentationer med goda exempel från Mörbylånga och Kalmar kommun. Inför den kommande programperioden 2021-2026 diskuterades vilka metoder som är bäst för energiomställningen. Som alla vet är klockan fem i tolv för klimatet och det är dags för handling. Så vilken roll har då kommuner och regioner i detta? Den teoretiska modellen säger att det finns en nationell strategi, en region handlingsplan och lokala åtgärder som finansieras av ett ljummet projektmedelsregn ovanifrån. Verkligheten handlar dock mera om att prioritera åtgärder i förhållande till alla kommunala verksamheter. Saknas funktioner för att söka extern finansiering, utförande och uppföljning blir resultatet givetvis litet.

Under Energy Week hördes två motstående synsätt. Den första säger att kommuner inte ska lägga tid på resurskrävande insatser för att höja den egna kompetensen utan istället upphandla energitjänster som är ett mycket effektivare verktyg. Samtidigt förespråkar många att just kommunens egna engagemang borgar för en långsiktigt lyckad energi- och klimatomställning, särskilt om man avser att engagera kommuninvånarna. Det andra som diskuterades var behovet av finansiellt stöd. Energi- och klimatarbetet är oftast inte kommunens kärnverksamhet och det är enkelt att delegera ut detta inom organisationen med hänvisning till ”allas ansvar”. Utan metoder för finansiering, stöd och uppföljning blir återigen resultatet litet. Men om nu Europas kommuner fortfarande anser att finansiellt stöd från region, nationellt och EU är lösningen är det många som hävdar motsatsen. Pengar är oftast inte något problem om åtgärden redovisas ekonomiskt och inte i koldioxid. För en kommun är det prio att ha budget i balans och därför behöver föreslagna åtgärder redovisas via LCC och gärna LCA. Kan kapitalkostnaden balanseras mot effektivisering finns det alltid finansieringskällor. Detta kräver dock resurser i form av tydliga metoder för uppföljning. Summeringen blir att kommuner alltid behöver någon form av hållbarhetsstrateg eller motsvarande som kan stötta, genomföra och följa upp insatser. Dessutom har de en otroligt viktig roll som kontaktperson med andra kommuner, regioner, länsstyrelser, nätverk, regionala energikontor m.fl. Här kan flera kommuner med fördel gärna samarbeta, inte bara dela resurser, utan ha en liknande struktur som underlättar upphandling och redovisning samt inte minst öka möjligheterna till extern finansiering för gemensamma åtgärder.

Energikontor Sydost arbetar med förnybar energi och energieffektivisering för en minskad klimatpåverkan och hållbar regional utveckling. Vi är en organisation utan vinstintressen som jobbar för ett hållbart energisystem i samverkan med både privata aktörer och våra ägare; kommuner, landsting och regioner i sydost; Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Vi stöder ägarna i deras strategiska och konkreta klimat- och energiarbete så att lokala och regionala mål kan nås. Vår verksamhet finansieras huvudsakligen av medel från svenska myndigheter och EU. Vår roll är att vara en flexibel plattform för hållbar energi i hela sydostregionen som föreslår finansiering och stärker kontakterna mellan universitet, näringsliv och kommun inom förnybar och energieffektivt byggande. Vår organisation kompletterar ägarnas interna kompetens med experter inom energieffektivisering, hållbara transporter och förnybar energi.