Von der Leyens linjetal 2025 – en EU-kommission under press

Efter en turbulent och händelserik sommar, präglad av bland annat misstroendevotum i Europaparlamentet och kritik efter överenskommelsen med Trumpadministrationens om nya tullsatser gick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen den 10 september upp i talarstolen för att avlägga sitt årliga linjetal om tillståndet i EU. Von der Leyen möttes av en något glest satt plenisal med en ovanligt rastlös skara europaparlamentariker. Talets stora fokus låg på det geopolitiska läget och försvar, men även europeisk självständighet och den nya ledstjärnan, konkurrenskraft. I denna artikel får ni läsa Brysselkontorets kommentarer och utdrag från talet med bland annat fokus på konkurrenskraftig industri och lantbruk, klimat och energi, samt sociala frågor.

Onsdagen den 10 september höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal till Europaparlamentet i Strasbourg om tillståndet i den Europeiska unionen. Talet markerar på många sätt början på det politiska arbetsåret i Bryssel och är bland annat betydelsefullt eftersom EU-kommissionens ordförande får tillfälle att kommentera det aktuella läget och ge ledtrådar om nya satsningar och initiativ som väntas presenteras under kommande år. Inte minst ger EU-kommissionens ordförandes linjetal ofta en fingervisning om vad som kommer inkluderas i kommissionens arbetsprogram som sedvanligt brukar publiceras i oktober varje år. EU-kommissionens arbetsprogram lyfter fram vilka förslag och initiativ, som kommissionen tänker presentera under det kommande arbetsåret samt i vilket kvartal förslagen senast ska presenteras. Eftersom EU-kommissionen har initiativrätt kring lagstiftning är detta schema av högsta intresse för aktörer som bevakar EU:s institutioner.

Von der Leyens tal

Ursula von der Leyens ”State of the European Union”-tal var på många sätt ett klassiskt linjetal med flera återkommande inslag, bland annat karikerat av tidningen Politicos Linjetalsbingo. Alla partigrupper i Europaparlamentet ska få sitt, med minst en tematisk blinkning genom de frågorna som lyfts. Gaza, Ukraina, försvar, klimat och kärnkraft avhandlades i tur och ordning för att stävja det puttrande missnöjet i salen. Ursula von der Leyen är nämligen akut medveten om sin skakiga sits efter sommarens misstroendevotum mot henne och den kritik som lyfts i och med kommissionens tullavtal med USA:s president Donald Trump. Ursula von der Leyen har haft en tuff tid sedan förra årets val till Europaparlamentet, där den trend av ett alltmer politiskt fragmenterat parlament, som vi sett under de senaste mandatperioderna, förstärktes. För att få igenom sin politik behöver von der Leyen vid varje steg attrahera så breda koalitioner som möjligt över blocken. Det är med detta i bakhuvudet som Ursula fördelade sin talartid under onsdagens tal.

Även om mycket var sig likt präglades talet också av flera nyheter. Aldrig tidigare har kommissionsordförande tillägnat så mycket tid i ett linjetal på rena försvarsfrågor och även om von der Leyen förtjänstfullt påpekade att EU minsann fortfarande står upp för fri handel och konkurrens, framkom mer tydligt än tidigare, EU-kommissionens uppvaknande kring oschysst konkurrens från stora globala aktörer och en tydlig vilja om att skydda europeisk industri. Den idealistiska tonen från tidigare års tal är borta och ersatt av mer allvar, och det europeiska bålverket mot global protektionism tycks nu tyvärr vara forcerat.

Konkurrenskraft och industri

Efter att ha tillägnat de inledande 45 minuterna av talet till geopolitiska spörsmål gick von det Leyen över till att kommentera kommissionens ambitioner och konkreta initiativ. Europeisk konkurrenskraft och olika stödåtgärder för europeisk industri är EU:s nya giv. Klimatambitionerna ligger kvar, men under den nya mandatperioden vill EU-kommissionen säkra leveranskedjor för sitt oberoende och göra det lättare för europeisk industri att förse Europa med hållbar och fossilfri teknologi och göra en ekonomisk framgångssaga av den gröna omställningen.

En tematik som återkom flera gånger under talet var en uppmuntran om att köpa och premiera europeiska varor. Exempelvis skickade von der Leyen en blinkning till Europas lantbrukare, och deras oro för att det nya avtalet med USA ska överskölja europeiska marknader med amerikanska livsmedel. Bland annat vill kommissionen se en mediakampanj med mottot ”Buy European Food”. Därtill lyftes kommissionens intention om att införa ett så kallat ”Made in Europe”-kriterium i den europeiska lagstiftningen för offentlig upphandling. En åtgärd som förvisso kan stötta europeiska varor men som riskerar att öka kostnaderna för europeiska skattebetalare. Det är vida känt att mindre frihandel leder till ökade kostnader och mindre lönsamhet för exporterande företag.

Kopplat till denna anda om att ”köpa europeiskt” önskade sig von der Leyen att europeiska bilfabrikanter ska ta fram en ”liten europeisk elbil” som bland annat ska föreslås inom ramen för ett kommande initiativ om ”små och betalbara elbilar”. En detaljnivå som kan te sig smått bisarr. Burop hördes från ytterkanterna i salen.

En annan fråga som lyftes inom ramen för europeisk konkurrenskraft var kommissionens kommande ansträngningar för att slutföra bygget av den europeiska inre marknaden. En av EU:s stora framgångssagor och lockelse för utomeuropeiska handelspartner. För att öka konkurrenskraften i europeisk industri och dra full nytta av den europeiska marknaden, behöver den inre marknaden slutföras på ett flertal områden inklusive för tjänster, energi, telekommunikation och kapital. Därtill är den administrativa bördan i Europa, enligt många alldeles för stor, och kommissionen planerar därför att lansera flera nya paket med regelförenklingar för europeiska företag och industri.

Energi och klimat

EU-kommissionen har under den senaste mandatperioden arbetat hårt för att lösa ut europeiskt energiberoende av tredjeländer och att försöka snabba på utbyggnaden av förnybar energi i Europa. Denna typ av satsningar kommer fortsätta även under denna mandatperiod med flera nya initiativ under kommande månader och år. I talet omnämndes bland annat några nya initiativ för förnybar energi och energilagning, däribland det så kallade ”battery booster package”, samt det senare i år kommande akten för att påskynda utfasningen av industrins utsläpp. Ett initiativ som bland annat inkluderar statsstöd, påskyndande tillståndsprocesser och skattemässiga incitament. Därutöver omnämndes det sedan tidigare annonserade kraftnätspaket inklusive ett initiativ för att hantera åtta utpekade flaskhalsar i det europeiska kraftnätet mellan Öresund och Siciliensundet. Mer informationen om dessa initiativ väntas presenteras i kommissionens arbetsprogram för 2026 (presenteras i oktober 2025).

Inget modernt linjetal utan fokus på klimat och miljö. Även om detta i år fick mindre plats än vad vi sett under senare år, behandlades även i år en rad allvarliga klimatrelaterade problem. Däribland de omfattande skogsbränderna som härjat Europa under sommaren. Mer än en miljon hektar brann upp, vilket motsvarar en tredjedel av Belgiens yta.  Von der Leyen poängterade att EU även fortsättningsvis kommer att behöva radikalt öka insatserna kopplat till klimatanpassning och resiliens med naturbaserade lösningar som grund. Utöver detta föreslår kommissionen att inrätta ett nytt europeiskt brandbekämpnings-centrum på Cypern. Något som säkert skapade viss förvåning.

Sociala frågor

Ett av det senaste årets mest udda initiativ, sett ur ett europeiskt perspektiv, och som också fick uppmärksamhet i talet, var kommissionens fokus på bostadspolitik. Kommissionen har sedan tidigare annonserat om en kommande plan för betalbara bostäder. Ett stort problem i hela Europa. Det återstår dock att se precis hur EU kan arbeta med bostadsfrågor. En ökad diskussion och utbyte av erfarenheter och bästa praxis är välkommet, men med begränsade befogenheter ska ingen ha illusioner om att EU kan lösa ut problemen på den svenska bostadsmarknaden.

En annan fråga som lyftes i talet var risker med barn och ungas obegränsade tillgång till internet och sociala medier. Nätmobbning och olämpligt innehåll är ett ökat problem i Europa och globalt. Relaterat till detta Von der Leyen konstaterade att ”föräldrar och inte algoritmer som ska uppfostra våra barn”. Kommissionen kommer i närtid upprätta en expertpanel för att skydda minderårigas närvaro på nätet. Tidigare försök att skydda unga på nätet, däribland det hårt kritiserade förslaget till förordning mot sexuellt utnyttjande av barn på nätet, den så kallade ”chat control”-förordningen, har stött på patrull för allt för långtgående inskränkningar av den privata integriteten.

Vad nämndes inte i talet?

Ibland är det mest intressanta i ett tal det som lyste med sin frånvaro. Elefanten i rummet som ingen nämner. I årets tal saknades helt klart sommarens, och kommande års, absolut största fråga. Nämligen den om kommissionens förslag till ny långtidsbudget.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan konstateras att Ursula von der Leyen har att navigera ett tufft politiskt läge. Hon behöver bejaka en bred palett av frågor för att hålla ihop en brokig koalition av som hon uttrycker det ”pro-demokratiska” krafter i Europaparlamentet. Förutom en längre utläggning över Europas plats i en orolig omvärld och de stora behoven att värna europeisk säkerhet, handlade årets linjetal i mångt och mycket om att ge de olika politiska partigrupperna något att glädjas åt inför det kommande arbetsåret. Från allvarliga spörsmål, till konkreta och några rent smålustiga initiativ. Även om flera kommande initiativ presenterade så var de flesta kända sedan tidigare. Förhoppningen om en tydlig fingervisning inför oktoberlanseringen av EU-kommissionens arbetsprogram för 2026, uteblev.  EU:s arbetsår är nu i gång och nästa steg är att invänta kommissionens arbetsprogram i oktober.

Med det önskar vi även er en fortsatt god arbetslust!

Vidare läsning

Vill du veta mer och läsa linjetalet i sin helhet? Följ då länkarna nedan eller kontakta Brysselkontoret.

Kommissionens hemsida om linjetalet 2025

Ursula von der leyens Linjetal om tillståndet i EU 2025

Politicos analyser av linjetalet