I förra veckan röstade EU-parlamentet för en ökad ambition om utsläppsminskningar på 60% till 2030, som skiljer sig från EU-kommissionens förslag på 55%.  Inför denna omröstning har det funnits många olika åsikter, vilket inte minst kan ses i röstsiffrorna där 352 röstade för och 326 emot. Vissa menar att målet på 60% inte är realistiskt eftersom det skulle innebära stora påfrestningar för företag, tillväxt och konkurrenskraften.Andra menar att klimatforskningen är tydlig och fastslår att det krävs en ökad ambition för att lyckas stoppa den globala upphettningen. Värt att också notera är att parlamentet avvisade kommissionens förslag om att förlita sig på kolsänkor som skogar och gräsmarker för att uppfylla klimatmålet 2030.

Så vad betyder det egentligen att parlamentet har röstat för en utsläppsminskning på 60%? Man kan argumentera för att ledamöterna i parlamentet har satt ett riktmärke, vilket kan göra det svårare för EU-rådet (d v s medlemsstaterna) att sedan under våren 2021 rösta för en lägre ambitionsnivå än EU-kommissionens ursprungliga förslag på 55% sänkning. Eftersom det finns medlemsstater som har motsatt sig högre klimatmål, skulle EU-parlamentets position eventuellt kunna göra att EU-kommissionens förslag framstår som en kompromiss mellan rådet och parlamentet.   Det slutgiltiga beslutet kommer att påverka oss regioner genom att ambitionen om utsläppsminskning kan bli rättsligt bindande mål, vilket innebär att medlemsstater är skyldiga att vidta nödvändiga åtgärder på nationell nivå för att nå det mål som röstas fram. Med andra ord kommer vi regioner också behöva förhålla oss till detta, vilket kräver en omställning av många sektorer i vårt samhälle, som vi tidigare skrivit om: