Just nu arbetar EU-kommissionen med att uppdatera den europeiska skogsstrategin. För Småland Blekinge Hallands medlemmar är det självklart att engagera sig i utformningen av strategin. Vårt hållbara skogsbruk och de innovativa lösningar vi utvecklar spelar en viktig roll för möjligheterna att nå klimatmål och för vår regionala konkurrenskraft. Utifrån de många policy-förslag med direkt eller indirekt påverkan på  skogen som är aktuella just nu, är det särskilt angeläget att få till en väl utformad europeisk skogsstrategi. Smålands skog- och trästrategier har tidigare i år kommunicerat med EU-kommissionen kring vad vi vill se i en uppdaterad skogsstrategi och i dagarna lämnade vi även in feedback via EU-kommissionens samråd. Det finns dock fler frågor och policy-initiativ på skogs- och träområde att agera och hålla koll på framöver. Högt på den kortsiktiga agendan står EU:s nya klassificeringssystem för hållbar finansiering – taxonomin.

Kan skogsstrategin skapa samsyn?

Skogspolitik är en nationell kompetens och inget område som EU har beslutsmandat på. Dock påverkas skogs- och tränäringen av beslut på politikområden såsom klimat, energi, miljö och finans. Något som är problematiskt är att definitioner och krav skiljer sig åt inom olika områden och lagstiftningsdokument. EU:s skogsstrategi är i sig inget lagstiftande dokument, men det finns dock en förhoppning om att den ska skapa en samsyn kring skogen inom EU:s olika politikområden. Behovet av detta aktualiseras inte minst i och med genomförandet av gröna given och de skärpningar som kommer göras för att de nya skärpta klimatmålen.

Skogens roll i klimatomställningen är inte enhetlig och det finns meningsskiljaktigheter och målkonflikter både inom Europa och inom EU:s institutioner. Sverige och Finland sticker ofta ut när det kommer till möjligheterna att nyttja skogens resurser. Från svenskt håll upplevs ofta att man inom EU ser skogen som en stående kolsänka, och att nyttjandet av den står i kontrast till CO2-minskning, biologisk mångfald och naturvård. Visserligen lyfts material som trä som en viktig del för mer hållbart byggande, men att nyttja restprodukter till bioenergi ses däremot på med mer skepsis. I våra regioner och i Sverige ser vi att en hållbart brukad skog är en del av lösningen för att nå klimatmål. En växande skog tar upp CO2 och vi planterar redan idag fler träd än vad vi avverkar. Potentialen att byta ut fossila material till biobaserade är dessutom stor, och när dessa används till att bygga sker en naturlig kolinlagring. I de första tankar som EU-kommissionen delat med sig av sätts prioritet till att skydda skog. Det är därför viktigt att förklara och påminna om våra förutsättningar och hur vi ser att skogen fyller flera funktioner samtidigt. Ni hittar inspelet här. Ytterligare ett samråd kommer lanseras inom kort. Förutom möjligheten att skapa samsyn mellan policyområden, finns förhoppningar om främjande och stödjande åtgärder som kan stötta skogs- och träbaserad sektor brett, allt från forskning och innovation till hantering av skadeinsekter och skogsbränder.

Vad kommer härnäst?

Den Gröna given, EU:s tillväxtstrategi och ramverk för att nå klimatneutralitet 2050, listar femtiotalet åtgärder som kommer lanseras inom de närmsta åren Här finns satsningar på cirkulär ekonomi, energi, biologisk mångfald och byggande.

  • Biologisk mångfald:  Tidigare i år presenterades den högt prioriterade uppdateringen av EU:s strategi för biologisk mångfald. Strategin i sig innehåller ingen lagstiftning, men den aviserar att man avser ta fram förslag till bindande mål för naturrestaurering, samt mål för skydd av skog. Det kommer vara särskilt relevant att hålla koll på definitioner och hur mål utformas och följs upp. Den kommande skogsstrategin väntas delvis bygga på strategin för biologisk mångfald.
  • Hållbar finansiering – taxonomin: En av de frågor som är högt på agendan just nu är hållbar finansiering och taxonomin som är klassificeringssystemet för detta. Syftet är att ta fram ett verktyg för att klassificera gröna investeringar. I taxonomin specificeras vilka krav som ska uppnås för olika ekonomiska verksamheter, såsom skogsbruk och energi. Smålands skogs- och trästrategier engagerar sig i detta. Det finns många aspekter som kan vara problematiska, men särskilt oroande är de höga administrativa krav som ställs för att små skogsbrukare ska kunna klassificera sin verksamhet som hållbar. Vi ser också att de krav som ställs skiljer sig från kriterier för hållbarhet inom EU:s energilagstiftning. Dessa synpunkter har vi framfört via SKR och direkt till EU-kommissionen.
  • Bindande klimatmål – Fit for 55: EU kommer för första gången anta en klimatlag, innehållande bindande klimatmål. 2050 ska nettoutsläppen vara noll, men redan 2030 ska de ha minskat med 55% om EU-kommissionens förslag går igenom. Även om 2030-målet ännu inte är färdigförhandlat, har EU-kommissionen redan aviserat en rad förslag som ska ses över juni 2021. Planen för översynen går under namnet fit for 55. Följande är särskilt intressanta ur ett skogligt perspektiv:
    • Förnybartdirektivet (REDII): reviderades så sent som 2018, men nu är det dags igen. Då fanns det stora diskussioner om hållbarhetskriterier för skoglig biomassa för energianvändning. Från flera håll ville man se detaljerade krav, men det landade slutligen i principer som stämmer överens med det svenska regelverket för skogsbruk. Det finns en viss skepsis inom EU till att använda biomassa till just energi. Denna aspekt kan vara särskilt viktig att följa och engagera sig i. EU-kommissionen samlar just nu in synpunkter via samråd med deadline 9 februari 2021.
    • LULUCF: styr rapportering av kolförråd kopplat till ”markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk". Nuvarande LULUCF förordning antogs 2018, och i samband med det var det stor diskussion och oro från svenskt håll gällande referensnivåerna och vilken historisk period som man refererar till. Översynen som helhet kan vara intressant att fokusera på. Just nu samlar EU in synpunkter via samråd med sista svarsdag 5 februari 2021.
    • Hållbart byggande: EU har konstaterat att bygg- och anläggningssektorn står för en stor del av CO2-utsläppen. Därför gör man nu satsningar på en mer cirkulär och hållbar sektor. Ursula von der Leyen har dessutom pekat ut just trä som ett viktigt material i denna omställning. Ett av de främsta initiativen är den så kallade renoveringsvågen som lanserades i höstas. Renoveringsvågen innehåller flera initiativ som kan vara intressanta för Småland Blekinge Hallands medlemmar, läs mer här. EU-kommissionen har även tagit fram ett ramverk för livscykelanalys av byggnader, Level(s). Boverket har byggt vidare på detta i arbetet med klimatdeklarationer.

Vill ni veta mer om SBHSS arbete inom skogs- och trärelaterade frågor? Vill ni engagera er i detta arbete? Kontakta Linda på Brysselkontoret.