Horisont Europa andas regional innovation

I takt med att Horisont Europas strategiska plan för 2021–2024 gått in på sitt sista år lanserade EU-kommissionen förra veckan en plan för de kvarvarande åren fram till att en ny programperiod inleds 2028. Den nya planen signalerar i högre grad de behov vi ser på regional nivå och blir på så sätt allt intressantare när det kommer till våra ambitioner att knyta an till andra aktörers styrkor. Brysselkontoret har plockat ut några av punkterna som vi tror får särskild betydelse för våra ägare.

Den nya planen innehåller en rad förändringar som påverkar oss på flera olika sätt, där ett högre geopolitiskt fokus genomsyrar hela planen. Det betyder att programmet i högre grad förväntas bidra till att öka vår europeiska självförsörjningsgrad. Den adresserar även några av de viktigaste utmaningarna Europa står inför, som klimatförändringar och en försvagad biologisk mångfald, den gröna och digitala omställningen och en åldrande befolkning.

 

Horisont Europa 2021–2024 fokuserade på

  • Främja en öppen strategisk autonomi genom att leda utvecklingen inom centrala digitala, möjliggörande och nya tekniker, sektorer och värdekedjor.
  • Återställa Europas ekosystem och biologiska mångfald samt förvalta naturresurser på ett hållbart sätt.
  • Göra Europa till den första digitalt baserade cirkulära, klimatneutrala och hållbara ekonomin.
  • Skapa ett mer motståndskraftigt, inkluderande och demokratiskt europeiskt samhälle.

 

Horisont Europa 2025–2027 kommer rikta in sig på

  • Omvandling av de tidigare fyra centrala strategiska riktningarna till tre övergripande: den gröna omställningen, den digitala omställningen, samt en mer motståndskraftig, konkurrenskraftig, inkluderande och demokratiskt Europa.
  • Omvandling av en så kallad ”öppen strategisk autonomi” och ”säkerställande av Europas ledande roll inom utveckling och implementering av kritiska teknologier” till övergripande principer som gäller för alla tre centrala strategiska riktningar.
  • Förenkling och effektivisering genom att ta bort ”effektområden” för att minska komplexiteten och fokusera på förväntade effekter.
  • Förstärkning av täckningen av Pelare I (”Utmärkt vetenskap”), Pelare III (”Innovativa Europa”) och delen ”Breddning av deltagande och stärkande av ERA” för att säkerställa bättre samstämmighet mellan alla delar av Horisont Europa.
  • Införande av nya avsnitt om specifika frågor, särskilt synergier och balans mellan FoU och social innovation.
  • Identifiering av New European Bauhaus och dess komponenter som ett klusteröverskridande område för 2025–2027.
  • Identifiering av nio nya europeiska partnerskap.
  • Utvärdering av genomförandet av EU-missions.
  • Adressering av utvecklingen efter den första strategiska planen, särskilt den nya geopolitiska situationen och säkerhetsläget.
  • Tillägg av ett nytt avsnitt om forskningssäkerhet för att belysa de befintliga verktygen inom Horisont Europa som kan användas för att minska risker relaterade till just forskningssäkerhet.

 

Betydelse för SBHSS ägare

De tidigare fyra strategiska riktlinjerna har övergått till tre mer övergripande och mindre komplexa riktlinjer där man strävar efter förenkling och ett fokus på planens förväntade effekter. Brysselkontoret belyser nedan några av punkterna som vi tror får särskild betydelse för våra ägare.

Just nu arbetar SBHSS ägare med att bygga innovationsekosystem på hemmaplan och samarbete över läns- och landsgränser för att kunna koppla våra styrkor till internationella samarbeten som stärker våra kompetenser, ökar vår kritiska massa och gör oss attraktivare för extern finansiering. För regional utveckling och internationellt samarbete är olika partnerskap och att knyta våra styrkor till andras, där extern finansiering kommer behövas, essentiellt. Även om Horisont Europa fortfarande håller särskild relevans för högspecialiserade forskningsmiljöer med spetskunskap signalerar den nya planen att de i högre grad anpassas efter de behov vi ser på regional nivå och på så sätt blir allt intressantare när det kommer till våra ambitioner att knyta an till andra aktörers styrkor. För att hjälpa regioner att spela en större roll i innovationsarbetet har nio nya europeiska partnerskap identifierats, däribland Forests and Forestry for a Sustainable Future, Raw Materials for the Green and Digital Transition, och Resilient Cultural Heritage.

Planen innehåller även en utvärdering av genomförandet av EU-Missions, för att säkerställa dess faktiska påverkan och för att effektivt kunna planera framåt där man strävar efter effektivare administration, en bredare portfölj av verktyg och bättre samordning av styrkor. Tanken om att frångå ”stuprörstänk” lyfts genom att ”Missions” fortfarande ses som en väsentlig metod för att ta sig an stora gemensamma europeiska utmaningar utifrån ett gräsrotsperspektiv och kan mycket väl tänkas utgöra en beståndsdel i en framtida sammanhållningspolitik. I detta sammanhang pekar planen även ut New European Bauhaus-initiativet (NEB) som en klusteröverskridande funktion.

 

Läs mer om Horisont Europas strategiska plan för 2025–2027 här.