Nettonollindustri – Skjuts för den gröna omställning i Sydsverige?
Med bara några månader kvar på den europeiska mandatperioden lägger EU-kommissionen och EU:s lagstiftande institutioner i en ny växel för att hinna avsluta de viktigaste rättsakterna i tid innan Europaparlamentsvalet i juni. I början av februari blev en av föregående års stora industrisatsningar färdigförhandlade mellan EU-KOM, Rådet och Europaparlamentet. Vad är Netto-noll industriakten för något, vad innebär förslaget för SBHSS gröna omställning och vad väntar härnäst? Läs vidare så benar vi ut detta tillsammans.
Inflation Reduction Act vs. Gröna givens Industriplan
Som Brysselkontoret rapporterat om under föregående år, lanserade EU-kommissionen i början av 2023 en så kallad Industriplan för den Gröna given (förkortad GDIP) som ett slags europeiskt motdrag till det amerikanska statsstödspaketet Inflation Reduction Act (IRA). Ett av flaggskeppsinitiativen inom industriplanen är den så kallade nettonollindustriakten som syftar till att öka tillverkningen av grön teknik i EU och attrahera investeringar. Sammantaget är akten tänkt att bidra till förenklade regelverk, ökad konkurrenskraft för europeiska producenter och snabbare omställning till grön energi i Europa. För att driva på investeringarna i grön teknik vill EU-kommissionen förenkla och förkorta tillståndsprocessen samt införa hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling för att främja nettonollteknik och underlätta tillgång till marknaden.
Sedan förslaget presenterades under våren 2023 har förslaget på rekordtid behandlats av EU:s två lagstiftande församlingar, ministerrådet (rådet) och Europaparlamentet (EP), för att gå in i trilogförhandlingar (avslutande kompromissökande förhandlingar mellan EU-KOM, rådet och EP innan avslutande omröstning) i mitten av december 2023. Eftersom trilogerna brukar kunna dra ut på tiden även kring okomplicerade ärenden, var det därför förvånande att institutionerna meddelade att man kommit överens om texten redan den 6 februari. Lagförslaget är med det nästan i mål. Det enda som återstår är slutgiltig omröstning i Europaparlamentet och rådet innan lagen kan träda i kraft.
Men vad innebär Nettonollindustriakten rent konkret och vad är nytt från de avslutade trilogförhandlingarna?
Nettonollindustriakten rent konkret
Huvudsyftet med EU-kommissionens förslag är att stärka och påskynda den europeiska tillverkningskapaciteten kring netto-noll teknologier, och samtidigt säkerställa den europeiska konkurrenskraften kring grön teknik som kommer att vara av särskilt strategiskt värde under de kommande årtiondena. I och med de störningar som lätt uppstår i de globala handelskedjorna i samband med krig och konflikter, eller blockering av viktiga handelsleder, måste Europa anstränga sig för att bli mindre beroende av import av kritisk grön teknologi från enskilda leverantörer. Ett ej bindande mål i förslaget är därför att minst 40 procent av de europeiska behoven av så kallad grön teknologi ska tillgodoses från europeiska leverantörer 2030. Därtill ska industrin bidra till att lagra 50 miljoner ton koldioxid per år. Huruvida dessa mål ens är möjlig att nå på mindre än sex år återstår att se, men EU-kommissionens ambition sänder ändå en viktig signal till marknaden.
Innehållet i Nettonollindustriakten skiljer sig på flera sätt från det amerikanska stödpaketet IRA. Utan att jämföra de europeiska och amerikanska paketen i detalj kan man sammanfatta skillnaden med att det europeiska förslaget inte innehåller några större ekonomiska bidrag till europeiska företag (Dessa kan dock komma att läggas till vid ett senare tillfälle. Mer om det senare). Däremot fokuserar man i förslaget på att underlätta förutsättningarna för grön och nettonollteknologi och industri att ta marknadsandelar i Europa.
Rent konkret handlar det om följande:
Förenklade tillståndsprocesser – Regler kring tillståndsprocesser för utbyggnad av grön infrastruktur ska strömlinjeformas och få specifika tidsfrister på när beslut i ansökningarna senast måste ha inkommit. Varje europeiskt medlemsland måste utse en enskild myndighet som ska ansvara för ansökningar. Större projekt som omfattar utbyggnad av motsvarande över 1GW måste få beslut inom 18 månader. Mindre projekt under utbyggnad av motsvarande 1GW måste få beslut inom 12 månader. Som exempel kan tas Kattegatt Syd och Galenes vindkraftprojekt utanför Halland som beräknas kunna leverera 6,5 TWh per år. Därtill får projekt med den speciella statusen “strategiska projekt” en kortare tidsfrist.
Sverige är idag i behov av att snabba på tillståndsprocesserna för utbyggnad av grön teknik, men en påskyndad beredning riskerar också att ställa till problem när viktiga naturvärden eller annat behöver förbises. SKR och andra aktörer har bland annat poängterat att de påskyndande beslutsprocesserna riskerar att allvarligt inskränka den kommunala vetorätten. Detta är en diskussion som kommer att bli aktuell på nationell nivå i och med lagens implementering i Sverige.
Underlättad marknadstillgång för strategiska projekt och teknologier – Statusen som ett strategiskt projekt öppnar upp för särskilda förmåner inom akten så som underlättade och riktade fördelar vid offentliga upphandlingar och auktioner. Vid offentliga upphandlingar kommer ett resiliens/motståndskraftkriterium appliceras om ett tredjeland (alltså land utanför EU) står för mer än 50 procent av marknadsandelarna för en särskild produkt. Därtill introduceras ett hållbarhetskriterium som också premierar europeiska producenter. Om kostnaderna bli för höga kan dock dessa regler förbises. EU kommer inte tillföra medel för att kompensera för de ökade kostnaderna i och med upphandling av en dyrare europeisk produkt.
Underlätta förutsättningarna för investeringar inom grön teknologi – Förutom förenklade tillståndsprocesser, regler och riktade offentliga upphandlingar introduceras ett koncept kring förenklade regler inom specifika avgränsade områden. Detta kallas regulatoriska sandlådor och är tänkt att fungera som en testbädd för grön teknologi inom ett avgränsat geografiskt område, där gällande lagstiftning kan förbises i syfte att uppmuntra snabbare utveckling av grön teknologi. Omfattningen av ett sådant regulatoriskt frisläppt område är i dagsläget oklart och kommer att behöva specificeras av ansvarig nationell myndighet. Klart står dock att detta är något som spjutspetsaktörer inom grön teknologi i Småland-Blekinge-Halland skulle kunna använda sig av för att snabba på tester och marknadsintroduktion av sina produkter.
Vilka branscher och tekniker riktar sig EU-kommissionen mot? – De tekniker och branscher som pekas ut i förslaget är följande:
- Solcellsteknik
- Hållbar biogas
- Värmepumpar och geotermiskteknik
- Produktion av vätgas relaterad teknik
- Batteriproduktion och teknik
- Kraftnätsteknik
- Land och havsbaserad vindkraft
- Infångning och förvaring av koldioxid
- Kärnkraft (om tekniken redan finns med i landets energimix)
Småland-Blekinge-Halland har flera aktörer verksamma inom dessa områden och förser redan idag den gröna omställningen med viktiga komponenter, och det finns därför inom SBHSS geografi goda möjligheter att ta del av de fördelar och möjligheter som förslaget innebär. Detta gäller även de risker som kommer med påskyndade tillståndsprocesser och ökade kostnader med mer riktade upphandlingar.
Övriga tillägg i överenskommelsen – Europeiska förhandlingar är en (inte alltid) civiliserad kohandel där olika institutioner ofta vill ha in olika perspektiv. Europaparlamentet brukar oftast lyfta mer sociala perspektiv. Ett förmodat exempel på detta i Nettonollindustriakten är de utvidgade skrivningarna kring finansiering och de så kallade “Industrial valleys”. Direkt finansiering för netto-noll industri finns inte som konstaterat ovan. Däremot har man i slutförhandlingarna lagt till referenser till att utnyttja den sociala klimatfonden (som finansieras genom handelssystemet med utsläppsrätter – läs SBHSS artikel här) och plattformen för strategisk teknologi i Europa (STEP) som ämnar rikta in existerande finansieringsmöjligheter mot grön teknologi. Huruvida detta kommer visa sig vara effektivt återstår att se i och med implementeringen efter att lagen röstats igenom senare i vår. Industriella dalar är ett modeord som EU har hämtat från USA och haft problem med att kopiera i praktiken. Hur det är tänkt att EU-kommissionen ska uppmuntra till klusterbildning återstår att se.
Ett annat initiativ inom förslag
et är att ge stöd till kompetensutveckling inom de gröna näringarna. EU-kommissionen vill därför uppmuntra till etableringen av särskilda utbildningsprogram och specifik certifiering för att stödja netto-noll-branscher med kompetent arbetskraft. Eventuella möjligheter som kompetenssatsningarna kan innebära för Småland-Blekinge-Hallands aktörer är något som Brysselkontoret kommer att följa de närmsta åren. Sist men inte minst kommer EU-kommissionen att etablera en samordningsplattform för att koordinera åtgärder inom nettonollindustri. Plattformen kommer bestå av EU-kommissionen och representanter från medlemsländerna. Till vilken grad Småland-Blekinge-Halland kommer att kunna göra sin röst hörd inom denna plattform återstår även det att se lite längre fram. Förhoppningsvis kommer en relevanta aktörer att bjudas in till överläggningar och få möjlighet att svara på samråd.
Nästa steg?
Nettonollindustriakten är som beskrivet ovan nu färdigförhandlat i de så kallade trilogförhandlingarna mellan EU-kommissionen, rådet och Europaparlamentet. Förslaget behöver nu avslutningsvis behandlas under planersession i Europaparlamentet och under ett rådsmöte innan lagen slutligt kan godkännas och publiceras i EU:s Officiella Tidning, vilket markerar slutet på den europeiska lagstiftningsprocessen och när en lag träder i kraft.
Omröstning i Europaparlamentet väntas ske i och med plenarsessionen i Strasbourg den 11-14 mars eller senast den 22-25 april. Varefter Europaparlamentet går in i valrörelsen och håller stängt fram till ett nytt parlament har valts.
Mer information
Vill du läsa mer om den Gröna givens industriplan och Netto-noll-industriakten? Följ då länkarna nedan.
EU svarar på amerikanskt statsstödspaket- grönt i fokus – SBHSS
Avgörande förhandlingsveckor för EU:s gröna giv – SBHSS
Förordning om nettonollindustrin – Regeringen.se
Remiss av förslag till förordning om netto-nollindustrin – Net Zero Industry Act – Regeringen.se