2023-03-28

Avgörande förhandlingsveckor för EU:s gröna giv

Vårterminen i Bryssel är i full gång och EU:s institutioner går på högvarv. Under de senaste veckorna har EU-kommissionen presenterat flera stora lagförslag med bäring på SBHSS:s ägare. Samtidigt har Europaparlamentet och ministerrådet behandlat flera av de stora förslag som presenterats inom ramen för EU:s klimatsatsningar. Många av förslagen som varit aktuella de senaste veckorna har nu antingen förhandlats klart eller gått in i intensiva slutförhandlingar. I denna artikel redogör Brysselkontoret för några highlights från de senaste veckornas intensiva arbete i Bryssel. Häng med, för nu kommer det gå undan!  

Industriplan för den gröna given

Vi börjar med EU:s gröna industripolitik. Som Brysselkontoret skrev om i februari  lanserade EU-kommissionen i början av året en industriplan för den gröna given (förkortat GDIP) som ett motdrag till det amerikanska statsstödspaketet Inflation Reduction Act (IRA).  Industriplanen har som övergripande mål att stötta gröna företag och påskynda den gröna omställningen. I och med att planen presenterades lät EU-kommissionen meddela att mer konkreta förslag skulle presenteras i mitten av mars. Var för sig, under veckorna 10 och 11, presenterades därmed nettonoll-industriakten, akten för kritiska råmaterial, en reform av elmarknaden samt en uppdatering av den tillfälliga kris- och omställningsramen. Eftersom SBHSS ägare har visat intresse för industriplanen och förslagen väntas påverka våra regionala aktörer, ser Brysselkontoret det relevant att beskriva dem i mer detalj.  

Nettonoll-industriakten  

Till att börja med, den förslagna nettonoll-industriakten spelar en nyckelroll i industriplanen med målet att öka tillverkningen av grön teknik i EU och attrahera investeringar. Sammantaget ska akten bidra till förenklade regelverk, ökad konkurrenskraft och snabbare omställning till grön energi. Lagförslaget riktar sig till teknik som bidrar till utfasningen av fossila bränslen, vilket bland annat inkluderar sol- och vindenergi, biogas, elektrolysanläggningar, smarta elnät, och batterier, samt det mer kontroversiella tillägget av avancerad teknik för småskalig energiproduktion från kärnprocesser. För att driva på investeringarna i grön teknik vill EU-kommissionen förenkla och förkorta tillståndsprocessen samt införa hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling för att främja nettonollteknik och underlätta tillgång till marknaden. Dessutom föreslås så kallade regelsandlådor, vilka kan liknas med exklusiva ekonomiska zoner, för att främja innovation där företag får möjligheten att testa ny teknik i en kontrollerad miljö.  

Akt för kritiska råmaterial 

Det andra förslaget avser en akt för kritiska råmaterial, då EU i dagsläget är starkt beroende av tredjeländer utanför EU för råmaterial som är avgörande för förnybar energi och teknik, såsom litium, kobolt och magnesium. Akten för kritiska råmaterial har därmed som avsikt att utveckla och diversifiera investeringar, produktion och handel med pålitliga globala parter. EU-kommissionen föreslår även flera delmål för att säkra tillgången, bland annat för återvinning och förädling av råmaterial i EU samt att högst 65 procent av ett ämne får komma från ett enskilt land. Akten anses viktig för industriplanen och den gröna omställningen, men också för att stärka ekonomin och göra EU mer självförsörjande. Även Småland-Blekinge-Hallands råvarutillgångar kan i detta sammanhang bli föremål för ökad uppmärksamhet. 

Reform av elmarknaden 

Slutligen presenterades även en reform av elmarknaden där EU-kommissionen valt att följa den nordeuropeiska linjen om att undvika stora strukturförändringar. Reformen syftar till att främja förnybar energi, skydda konsumenterna bättre och stärka industrins konkurrenskraft. Bland annat innebär den förslagna reformen att konsumenter ska ha möjligheten att binda längre avtal och priser för att undvika risker och instabilitet, dela egenproducerad förnybar överskottsenergi med grannar och leverantörer, samt att medlemsländer blir skyldiga att etablera nödleverantörer för att säkra el.  Även för industrin föreslås stabila långsiktiga avtal samt skyldigheter för att underlätta integrering av förnybar energi och öka förutsägbarhet. Den nya reformen föreslår inte att separera priserna på fossila och förnybara energikällor vilket har diskuterats tidigare, och från dialog med EU-kommissionens generaldirektorat för Energi, förväntas reformen vara färdigförhandlad runt årsskiftet. 

Statsstöd i en tillfällig kris- och omställningsram 

Och nu vidare till finansiering. När GDIP först presenterades i februari inleddes intensiva debatter kring statsstöd och spekulationer av hur det slutgiltiga förslaget skulle se ut. EU-kommissionen har nu presenterat sitt förslag som innebär att den tillfälliga kris-och omställningsram som funnits sedan ett år tillbaka uppdaterats för att inkludera tillverkning av grön teknologi. Tanken är att medlemsländer ska få större flexibilitet att utforma och genomföra stödåtgärder genom förenklade villkor och ett särskilt program för att påskynda utbyggnaden av förnybar energi och energilagring. Stödet kan ges ut i flera olika former, såsom direkta stöd, offentliga garantier, subventionerade lån eller annan kompensation, men riktar sig framför allt till små och medelstora företag och missgynnade regioner. Dock kan även större företag få stöd, speciellt om de riskerar att flytta produktion och investeringar utanför EU. Vissa åtgärder förväntas vara tillämpliga till slutet av 2023 medan andra förlängs till 2025. Trots att ramen är temporär finns det fortfarande farhågor för vad effekterna på EU:s inre marknad kommer bli då rikare länder kan ge större statsstöd än de mindre kreditstarka och därmed konkurrera ut dem. Utifrån exempel från andra områden där den svenska tolkningen av statsstödsregler är striktare än andra medlemsstaters, kan det finnas anledning för SBHSS ägare att säkerställa rättvisa konkurrensförutsättningar. 

Europeisk vätgasbank 

Förutom de stora förslagen ovan som nu ska behandlas av EU-parlamentet och rådet, har EU-kommissionen även presenterat idéer för en europeisk vätgasbank, vilket trots namnet inte handlar om en fysisk bank eller lagringsutrymme, utan snarare om ett investeringsverktyg. Huvudsyftet med vätgasbanken är att locka privata investeringar till värdekedjan för förnybar vätgas och därmed överkomma de inledande utmaningarna och kostnaderna. Flera projekt förväntas bli utvalda under en pilotauktion under hösten 2023. Även den europeiska vätgasbanken spelar en central roll i den gröna omställningen och anses vara en av de främsta teknologierna för nettonoll-industriakten.

Plenarsessionen i Strasbourg 

I mitten av mars var det åter dags för Europaparlamentets månadsvisa plenarsessionen i Strasbourg. I staden på Rhens västra flodbank samlas Europaparlamentets 705 ledamöter varje månad för att fälla avgörande kring färdigförhandlade förordningar och direktiv.  

Vårens arbete i Europaparlament är av särskild betydelse, inte minst för SBHSS:s regioner, då flera omfattande klimat-relaterade lagar ska klubbas igenom, bland annat kopplat till skogsfrågor, energieffektivisering och bioenergi. Som Brysselkontoret tidigare rapporterat om blev de första akterna inom ramen för EU-kommissionens Fit-for-55-paket färdigförhandlade under sen höst och  trepartsförhandlingar mellan EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet har nu börjat. Förordningen om CO2-normer för lätta fordon, som Brysselkontoret tidigare skrivit om och som Tyskland de senaste veckorna försökt blockera, var först ut, följt av bland andra LULUCF-förordningen (om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk), och Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).  

Både LULUCF (skog) och EPBD (energiprestanda och renovering av byggnader) godkändes av Europaparlamentet under plenarsessionen i Strasbourg. Båda förslagen kommer, när de också slutligen godkänts av rådet, att påverka våra regionala aktörer.      

LULUCF är ett klimatredovisningssystem som anger hur mycket koldioxid markanvändningssektorn ska ta upp. EU-kommissionens ursprungliga förslag på hur mycket koldioxid som den svenska mark och skogssektorn årligen skulle ta upp ansågs av många bedömare som alldeles för högt och orättvist, vilket i praktiken skulle innebära kraftigt minskade möjligheter till avverkning i svenska skogar. 

SBHSS har tillsammans med andra likasinnade europeiska regioner, organisationer och ledamöter av europaparlament, drivit på för att den angivna årliga mängden koldioxid som våra skogar föreslås binda, ska sänkas till genomförbara och rimliga nivåer. Oavsett om man är nöjd med den nyss beslutade akten eller ej, så bör en minskning från den ursprungligt föreslagna kolsänkan på 13 miljoner ton CO2, till den slutliga fyra miljoner ton, ses som en delseger för Sverige. Sveriges regering har dock meddelat att man ämnar lägga ner sina röster i rådsomröstningen av förslaget under v. 13.  

Det omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda godkändes också av rådet och anses kunna bli dyrt för svenska offentliga myndigheter med stora byggnadsbestånd. Bland annat fastslogs att alla nya offentliga byggnader ska vara utsläppsfria från och med 2026, med krav på integrerade solpaneler och att offentliga byggnader behöver nå energiklass (EPC) E till 2027 och D till 2030. Svenska byggnader är i ett europeiskt perspektiv redan förhållandevis energieffektiva, men för att belysa problemet med energiprestanda i byggnader uppskattar EU-kommissionen att byggnader står för 40 procent av EU:s energikonsumtion och 36 procent av de totala växthusgasutsläppen.  

Trepartsförhandlingar mellan EU:s institutioner 

De senaste veckorna har också sett en hel del framsteg i några viktiga så kallade trilogförhandlingar. Trilogförhandlingar är en typ av halvformell process genom vilka EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet försöker jämka samman sina respektive förslag till en gemensam ståndpunkt (läs mer om EU:s lagstiftningsprocess här). Trilogförhandlingarna är det sista och förberedande steget innan ett lagförslag kan gå upp för slutgiltig omröstning i Europaparlamentet och rådet.  

Under våren försiggår intensiva trilogförhandlingar för att ro Fit-for-55-förslagen i hamn innan mandatperioden löper ut i juni 2024. Kopplat till direktivet om byggnaders energiprestanda, finns energieffektiviseringsdirektivet. Efter en lång och näst intill arbetsrättsvidrig förhandlingsrunda nådde EU-kommissionen, Europaparlamentet och rådet en överenskommelse kring förslaget den 10 mars. I den nya överenskommelsen slogs det fast att EU, genom ett bindande energieffektiviseringsmål, behöver minska sin energiförbrukning med 11,7 procent till 2030 jämfört med 2020, vilket för medlemsstaterna kommer innebära en årlig skyldighet att genomföra besparingar på ca. 1,5 procent. SBHSS:s ägare påverkas bland annat genom att kraven på offentlig sektor motsvarar en årlig minskning på strax under 2 procent. Medlemsländerna åläggs också att årligen renovera 3 procent av golvytan i det offentligt ägda byggbeståndet som nu också innefattar lokal och regional nivå.  

Spänt EU-toppmöte i Bryssel 

Som en slutspurt av ett par intensiva EU-veckor träffades i slutet av mars EU:s regeringschefer i Bryssel, för möte i det Europeiska rådet (som inte ska förväxlas med Europeiska unionens råd, det så kallade rådet… och heller inte med Europarådet, som inte har något att göra med EU, förutom att EU använder deras flagga). Dagordningen var fullspäckad av frågor, men kanske mest intressant var de frågor som inte formellt fanns med. Särskilt två frågor kopplade till EU:s klimatsatsningar inom den Gröna given och den nylanserade Industriplanen var spännande att följa.  

Förslaget om CO2-normer för lätta fordon, som Region Kalmar Län varit engagerade i och som Brysselkontoret rapporterat om, blev föremål för spända diskussioner i samband med toppmötet. Tyskland blockerar förslaget på ett minst sagt okonventionellt sätt, då man helst inte vill se ett förbud mot nyproducerade förbränningsmotorer bortom 2035. Vad Tyskland istället föreslår är att man ska öppna upp ett kryphål för att tillåta användning av förbränningsmotorer drivna på så kallade E-bränslen, som är ett slags syntetiskt drivmedel med nettonoll-utsläpp. Förslaget skulle ha signerats av ambassadörer i Bryssel och om det inte går att hitta en lösning på dödläget som uppstått, kommer förslaget att behöva gå tillbaka till Europaparlamentet och rådet igen, och därmed intetgöra nästan två års långa förhandlingar. Att få igenom förslaget är dock högt prioriterat för EU-kommissionen och bara några timmar efter toppmötet i fredags slöts ett avtal mellan Tysklands transportminister och EU-kommissionen. Den nya överenskommelsen förbinder sig att föreslå en kompletterande lagstiftning kring e-bränslen som väntas publiceras till hösten. Under de närmsta dagarna förväntas därmed ett beslut om den tidigare överenskommelsen för CO2-normer för lätta fordon och förhoppningsvis ett godkännande av rådet, där detta kapitel äntligen kan få ett slut. 

På mötet kom även den minst lika kontroversiella kärnkraftsfrågan att tas upp. Genom Tysklands före detta förbundskansler Merkels så kallade “energiewende”-politik i kölvattnen av Fukushima-olyckan 2011, har tyskarna åtagit sig att stänga samtliga av sina kärnkraftverk, vilket väntas slutföras under våren. På andra sidan Rhenfloden har fransmännen tagit en motsatt inställning till kärnteknik. Fransmännens energibehov täcks i huvudsak av kärnkraft, och landets relation till tekniken handlar, lika mycket som tyskarnas motstånd till densamma, om en strategisk kultur. Frankrike är efter Storbritanniens utträde det enda EU-landet med kärnvapen. Det moderna Tyskland återuppstod i förstörelsen från andra världskriget och fruktade länge under det kalla kriget att ett kärnvapenkrig mellan öst och väst skulle äga rum på det mellantyska Fulda-gapet.  

Frankrike ville gärna se att kärnkraft fanns med på den lista av tekniker som EU-kommissionen presenterade den 16:e mars i sin nettonoll-industriakt (som nämnts ovan). I slutändan blev det inte så, men fransmännen fick igenom vissa skrivningar kring framtida kärnteknik och fokuserar nu på teknikens potential för att bidra till omställningen till ett utsläppsfritt samhälle. 

Vill du veta mer? 

Brysselkontoret bevakar löpande förhandlingsprocesserna i EU och hur de slutgiltiga förslagen väntas påverka SBHSS:s ägare. Genom vår positionering i prioriterade frågor har SBHSS möjlighet att, tillsammans med andra likasinnade regioner och aktörer, påverka EU:s lagförslag och initiativ genom att föra fram våra sydsvenska perspektiv, förutsättningar och behov.  

Vill du veta mer om förslagen som nämnt ovan och EU:s lagstiftningsprocess? Tveka då inte att höra av dig till Brysselkontoret.