Slutsatser från evenemang om grön ekonomisk omställning
Nyligen deltog vårt kontor vid ett heldagsevenemang om bioekonomi och omställningen från konventionella till gröna värdekedjor, där fossila källor och processer för råmaterial och energi byts ut mot organiska, hållbara, alternativ. ’Boosting Bioeconomy: Market needs and scaling up’ arrangerades 23 maj av ERRIN (European Regions Research and Innovation Network) och erbjöd föredrag av bland andra EU-kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation samt workshops som belyste olika aspekter av bioekonomin: Finansiering av projekt och innovationsidéer, partnersök, framtidsutsikter på området, och mycket annat. Dagens föredrag och diskussioner visade inte bara på det stora behovet av en utvecklad bioekonomi utan även att möjligheterna, och utvecklingspotentialen, på området är enorma. En ökad andel organiska, förnyelsebara, källor till råmaterial och energi framhålls som en viktig del i framväxten av en mer cirkulär och hållbar framtida ekonomi.
Vår planets ekosystem, ekonomier och samhällen står tveklöst inför ett flertal stora ekonomiska och miljömässiga utmaningar; global uppvärmning, sinande källor av lättåtkomliga fossila bränslen och en växande befolkning visar alla på behovet av en fundamental omställning av ekonomin, av ökad återanvändning och återvinning samt av nya källor för råmaterial och energi. De stora miljömässiga och ekonomiska kostnaderna av bristen på en mer cirkulär ekonomi kan ses på många områden. Exempelvis beräknas idag endast fem procent av världens plastförpackningar återanvändas och återvinnas. Deponering, förbränning och nedskräpning av övriga 95 procent innebär istället att plastmaterial till ett värde av 80-120 miljarder amerikanska dollar årligen försvinner från ekonomin. Till det tillkommer de hittills okända miljömässiga kostnaderna från nedskräpningen. Idag slutar plastförpackningar motsvarande en full sopbil i havet varje minut – och om utvecklingen inte bromsas beräknas världshaven innehålla mer plast än fisk år 2050. Arbetet för att möta utmaningen har dock redan påbörjats. Ett gott exempel som framhålls av kommissionen är Amsterdam, en stad som arbetar för att blir helt avfallsfritt till år 2050. Exemplet är intressant inte bara för de använda metoder och resultaten, utan även för att kommissionens framhållande av stadens arbete indikerar att arbetet på EU-nivån, både ambitioner och styrning av medel, kommer öka på området i framtiden.
Stöd till innovativa lösningar – BBI JU
För att möta denna och liknande utmaningar behövs innovation och att nya idéer för material, produkter och processer ges stöd och möjlighet till spridning, något många talare framhöll under dagens föredrag. En presentation om möjligheter till finansiering av idéer och projekt gavs av Nelo Emerencia, representant för BBI JU (Bio-Based Industries Joint Undertaking). BBI JU är ett partnerskap mellan kommissionen och konsortiet Bio-Based Industries Concortium, som liksom Horisont 2020 årligen har utlysningar riktade till projektidéer inom bioekonomi. Under de senaste tre åren har totalt 418 miljoner euro tilldelats 65 projekt, och där över en tredjedel av mottagarna har varit små och medelstora företag (SMF) – även väldigt små företag med endast ett fåtal anställda. Nelo Emerencia betonade att jämfört med EU:s stora ramprogram för forskning, Horisont 2020, så har en ansökan till partnerskapets utlysningar långt större chans till finansiering – av tidigare inkomna ansökningar har så många som 25-30 % tilldelats finansiering. För SMF, lärosäten och icke-statliga organisationer med idéer inom bioekonomi kan alltså ansökan till BBI JU vara en möjlig väg att gå. Mer information om årets utlysningar finns att läsa här och en guide för ansökan finns här. De två presentationerna som hölls om BBI JU finner ni här och här.
Utlysningarna riktas, som många andra, inte till individer utan till aktörer som samlats till formellt samarbete i ett konsortium, och som representerar minst tre medlemsländer. Ett sätt att hitta potentiella partners är via brokerage events, men även evenemang såsom ERRIN:s bioekonomievenemang kan användas för att knyta kontakter med aktörer i andra länder och regioner. Vårt kontors strategiska placering i Bryssel gör det till en lämplig plattform för möten och till en kanal för partnersök vid liknande evenemang.
Nederländska exempel på interregionala, universitets- samt industrisamarbeten
Om målen för en grönare ekonomi ska realiseras räcker det dock inte bara med innovation. Nya produkter och processer måste även användas om de ska göra skillnad. Under dagens workshops presenterades ett flertal interregionala samarbeten mellan nederländska provinser – samarbeten som skulle kunna utgöra inspirationskällor till samarbetet i Småland-Blekinge-Halland. En intressant aspekt är att man lyckats skapa synergier mellan lokal kemiindustri och jordbruk, sektorer som genom klustersamarbete främjat inte bara sig själva utan även grön omställning. De holländska initiativen för att främja den bioekonomiska utvecklingen är flera. Man har bland annat arbetat för förändring på existerande marknader snarare än att skapa nya, detta genom att det lokala näringslivet uppmanats att byta ut befintliga material mot grönare alternativ. Det konkreta arbetet har ofta gått ut på att övertyga den lokala marknaden till att exempelvis inte köpa konstgräsplaner av dagens plastmaterial. En annan utmaning har varit att förbättra arbetet på kommunal nivå, där funktioner såsom inköp och avfallsfrågor inte samordnats tidigare. Enligt representanter för staden Emmen har man, trots utmaningarna, uppnått goda resultat. I många fall har inköpare varit villiga att betala högre priser för miljövänligare produkter, vilket har kompenserat för högre kostnader hos lokala producenter.
De nederländska samarbetena är även intressanta då de inkorporerats i utbildningen vid lokala lärosäten. Detta har skett inte bara genom inkubatorer, utan det bioekonomiska arbetet har även integrerats i projektarbeten och i utbildningsprogrammen. Ni finner en presentation av detta arbete här. Förhoppningen är att närvaron vid lärosätena ska bidra till att motverka framtida problem med matchning av kompetens på arbetsmarknaden. Trots att den nuvarande strukturen inte funnits i mer än fyra år ska den redan ha uppnått resultat och förbättrade strukturer som skapar framåtanda och attraktionskraft för regionerna. Bland annat har arbetet resulterat i mer än 30 högteknologiska arbetstillfällen per år, något som givetvis är glädjande. Samtidigt innebär ökade arbetstillfällen att även kraven ökar på den regionala nivån att arbeta för att tillgodose kompetensförsörjningen. En presentation om dessa resultat och om den regionala nivån finns att läsa här, se främst sidorna 7-10.
Intresserad av hur nederländska aktörer arbetar för att främja en bioekonomisk omställning? Följande goda exempel presenterades:
Klustret North4Bio, klicka här för att läsa mer.
Universitetssamabetet BERNN (Bio Economy Region Northern Netherlands), klicka här för att läsa mer.
Kemiklustret Chemport, klicka här för att läsa mer.
Center för plastmaterialforskning vid Stenden- och Windesheim-universiteten, klicka här för att läsa mer.
Uppdatering av kommissionens bioekonomistrategi
Sedan 2012 respektive 2013 organiseras kommissionens arbete inom bioekonomi och cirkulär ekonomi i två horisontella strategier. Som vårt kontor tidigare rapporterat om så väntas en uppdatering av bioekonomistrategin i slutet av detta år. Under dagens föredrag och workshops blev det dock tydligt att det är långt ifrån säkert att det blir en uppdatering, eller att kommissionen kommer fortsätta ha två separata strategier. Som representant för kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation presenterade Tomasz Calicowski tidslinjen nedan för arbetet med en uppdaterad bioekonomistrategi. Ni finner hans presentation här, se i synnerhet kommissionens syn på bioekonomi på sida 2.
Enligt kommissionens egna beräkningar tycks alltså en eventuell uppdatering införas tidigast under 2018, vilket också kommer föregås av ett offentligt samråd. Samrådet skulle vara ett ypperligt tillfälle att göra inspel i uppdateringen tillsammans med andra svenska aktörer med representation i Bryssel. Ett koordinerat arbete kommer troligen även behövas i diskussionerna kring biodrivmedel, där en kommissionens Tomasz Calicowski inte ens ville diskutera institutionens syn. Biodrivmedel är, för att citera Calicowski, ”elefanten i rummet” – ett tydligt tecken på frågans politiska känslighet i Bryssel. Den kommande uppdateringen av bioekonomistrategin är dock, som noterats ovan, eventuell; två faktorer talar emot en uppdatering. För det första har flera röster höjts mot en uppdatering i EU-parlamentet, och för det andra har diskussioner förts i kommissionen om att sammanfoga strategierna för bioekonomi och cirkulär ekonomi i en. Vad detta kommer innebära för det bioekonomiska arbetet återstår ännu att se. Troligt är dock att området inte kommer få mindre uppmärksamhet i framtiden, detta med tanke på de många bioekonomistrategier som etablerats på regional och nationell nivå. Som vi tidigare rapporterat om har en nyligen publicerad studie visat hur nästan alla regioner med smarta specialiseringsstrategier för forskning och innovation inkluderar bioekonomiska inslag. Sedan 2010 och 2015 har dessutom Tyskland och Frankrike egna nationella bioekonomistrategier. Intresserad av hur två av unionens största ekonomier arbetar på bioekonomiområdet? Du finner den tyska strategin på engelska här och en engelsk sammanfattning av den franska strategin här.