EU-kommissionen avser att ta fram en strategi för gles- och landsbygd (”Long term vision for rural areas”) som sträcker sig fram till 2040. Fram till 9 september är det möjligt att ge övergripande input till den färdplan (roadmap) som pekar ut vad strategin ska behandla. En färdplan syftar till att informera medborgare och intressenter om kommissionens arbete och ge möjlighet att ge kompletterande information för att öka EU-kommissionens förståelse för frågan. I dagsläget ger dock färdplanen intryck av en klassisk, men förenklad syn på rurala frågor. Eftersom strategin avses ligga till grund för EU:s syn och insatser de närmsta 20 åren, är det betydelsefullt att utgångspunkten blir rätt.

EU:s långtidsvision för gles- och landsbygd

Innan strategin antas under andra kvartalet 2021, förväntas även ett ordinarie offentligt samråd att genomföras. Skillnaden mellan att ge input på en färdplan och svara på ett offentligt samråd är att det förstnämnda ger möjlighet att påverka inriktningen i fri text, men man i samrådet ofta tar ställning kring redan definierade områden genom flervalsfrågor. Generellt sett är möjligheterna till inflytande större ju tidigare i processen man engagerar sig.

 

Varför bör man svara?

EU strävar efter att komplettera regionernas eget arbete med de mest angelägna frågorna och bara arbeta med områden där man kan tillföra ett gemensamt mervärde. I dagsläget ger dock färdplanen intryck av en klassisk, men förenklad syn på rurala frågor. Ett stort utrymme ges till utmaningarna och den beskrivna potentialen kan nog kännas lite ”snäv” med svenska mått mätt. EU:s syn på Europas regioner kan inte förenklas till att handla om antingen storstäder som tillväxtmotorer eller eftersatt – det finns ett brett spektrum däremellan! Eftersom strategin avses ligga till grund för EU:s syn och insatser de närmsta 20 åren, är det betydelsefullt att utgångspunkten blir rätt.

Med tanke på att tiden är knapp för att ge input på färdplanen, skulle en möjlighet för svenska regioner med intresse i frågan kunna vara att i detta initiala läge hänvisa till fakta och senare utveckla positioner i det kommande samrådet.

Tänkbar input som är generell, faktabaserad och vilken kan vidga EU-kommissionens utgångspunkt vore:

  • Alla regioner ser inte likadana ut i Sverige och skillnaderna är ännu större i ett europeiskt perspektiv. Det är skillnad mellan gles- och landsbygd samt tätorter och regionala utvecklingscentra.
  • Det är EU-kommissionens generaldirektorat för jord- och skogsbruk (DG AGRI) som ansvarar för strategin och jordbruk torde utgöra en viktig utgångspunkt. Utgör jordbruk i svenska regioner med landsbygdskaraktär en lika stor andel av näringslivet som i andra länder?
  • Svenska regioner med landsbygdskaraktär delar vissa utmaningar med andra, så som befolkningstäthet, demografi och infrastruktur (transport och digital), men våra utmaningar handlar även om matchning på arbetsmarknaden, innovationsförmåga, absorptionskraft av utvecklingsmedel och förmåga att knyta ihop vårt kunnande med andras. (studier av OECD med flera)
  • ”Utvecklingsfällan” (falling into the middle-income trap) som beskrivs i LSE-studie

 

Vänd dig till Sven Kastö om du har frågor.