EU reviderar det framtida regelverket för offentlig upphandling – en balansakt

Under 2025 meddelade EU-kommissionen att de ska revidera 2014 års direktiv för offentlig upphandling, och ett förslag väntas presenteras den 1 juli 2026. I Sverige uppgick offentlig upphandling till cirka 18 procent av BNP år 2023, och de nya direktiven kan innebära stora konsekvenser för hur offentliga aktörer genomför upphandlingar. I den här artikeln ämnar SBHSS därför ge en översikt över vad som händer på området, och varför det för regionerna kan bli en betydande fråga att följa framöver. 

Hur reglerar EU offentlig upphandling? 

Offentlig upphandling spelar en betydande roll i Sveriges ekonomi och idag står offentliga inköp för ungefär en sjättedel av Sveriges BNP. Dagens lagstiftning etablerades genom lagen om offentlig upphandling (LOU), som trädde i kraft 1994. Sedan Sveriges inträde i EU 1995 har lagstiftningen anpassats till EU:s regelverk, särskilt vid större EU-reformer 2004 och senast 2014, då de nu gällande direktiven antogs. I nuläget regleras offentlig upphandling i EU genom tre separata direktiv, som infördes i Sveriges nuvarande LOU 2016. 

Offentlig upphandling utgör 14% av EU:s samlade BNP och spelar därför en central roll i den inre marknaden och ekonomin i stort. Målet med ett gemensamt europeiskt regelverk för offentlig upphandling bygger i grunden på att skapa och upprätthålla den inre marknaden genom en transparent, regelstyrd och effektiv upphandlingsprocess. Samtidigt har upphandlingens roll över tid breddats och används i allt högre grad som ett verktyg för politiska mål, såsom miljö- och klimatpolitik, innovation och på sistone allt mer som ett sätt att säkra självständighet och minska det europeiska beroende av utomeuropeiska leveranskedjor. Det nya geopolitiska läget har öppnat upp frågor kring frihandels roll och eventuella begränsningar. EU har i grunden varit drivande för frihandel med Sverige som en av dess främsta förespråkare medan länder som Frankrike länge tryckt på en mer protektionistisk linje. Skiljelinjen har konkretiserats i slagordet ”Buy European”, som blivit en het fråga inför den kommande lagstiftningen om offentlig upphandling då diskussioner blossat upp om ett ”Made in Europe”–kriterium för upphandlingar.  

När det kommer till offentlig upphandling har Sverige och EU historiskt varit relativt samsynta, men det har alltid funnits olika perspektiv på hur upphandlingsprocessen ska utformas. Skiljelinjerna rör bland annat graden av detaljstyrning kontra flexibilitet, avvägningen mellan ekonomiska och politiska mål samt förhållandet till subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt och att EU endast ska agera när åtgärder inte kan uppnås lika effektivt på nationell eller lokal nivå. 

I EU-kommissionens kommande revidering av direktiven från 2014 aktualiseras dessa skiljelinjer, där balansgången mellan olika synsätt skiljer sig mellan Sverige, andra medlemsländer och EU-kommissionen. 

Vad kommer revideringen fokusera på? 

Det är de tre nuvarande direktiven från 2014 som ska revideras för att anpassa upphandlingsramverket till dagens ekonomiska, teknologiska och geopolitiska förutsättningar. EU-kommissionens mål med revideringen är att förenkla och tydliggöra regelverket för en mer effektiv upphandlingsprocess, och bland annat skapa en mer digital och sammanhållen upphandlingsmarknad i EU. Regelverket ska samtidigt stärka EU:s politiska mål kopplade till resiliens, suveränitet och säkerhet, samt säkerställa fortsatt utrymme för gröna, sociala och innovationsdrivna upphandlingar.  

EU-kommissionens revidering bör ses ur ljuset av den nuvarande kommissionens fokus på konkurrenskraft och anpassning till nya geopolitiska förutsättningar. Samtidigt är offentlig upphandling en balansakt mellan flera olika målsättningar och principer, exempelvis mellan miljö-och hållbarhetsmål och ekonomiska mål. Diskussionen om att premiera europeiska produkter, ”Made in europe” utgör ytterligare en sådan balansakt, där frågetecken väcks om hur ett sådant kriterium krockar med andra mål om kostnadseffektivitet och frihandelsprinciper.  

Sveriges och SKR:s hållning  

I april närvarade SBHSS vid ett informationsmöte med Helena Henriksson, förbundsjurist på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Helena presenterade SKR:s hållning till den kommande revideringen och beskrev hur diskussionerna förs mellan EU-kommissionen och övriga medlemsländer. Sammantaget är skiljelinjerna tydliga, och SKR har fokuserat på att lyfta Sveriges, och särskilt den lokala nivåns, perspektiv på offentlig upphandling. 

Som en del av SKR:s påverkansarbete har organisationen tagit fram ett positionspapper som tydliggör deras hållning. SKR menar att EU:s upphandlingsregler har blivit för komplexa och detaljstyrda, och vill se ett mer enhetligt och flexibelt regelverk där direktiven slås samman och fokus flyttas från process till affär. 

De betonar även subsidiaritetsprincipen och anser att kommuner och regioner i större utsträckning själva ska avgöra hur upphandlingar genomförs. SKR vill även höja tröskelvärdena, vilket är beloppsgränsen som avgör hur omfattande reglerna för upphandling är, för att minska administrationen. 

När det gäller “Buy European” är SKR försiktiga, och menar att sådana krav riskerar att öka kostnader och därför bör vara frivilliga. De lyfter också behovet av skärpta åtgärder mot oseriösa aktörer och kriminalitet i upphandling, för att säkerställa rättvis konkurrens och fungerande leveranser. 

Vad har hänt och vad händer framöver? 

 

 

EU befinner sig fortfarande i en tidig fas av översynen, där kommissionen samlar in synpunkter och analyserar det nuvarande regelverket. Processen påbörjades i juli 2024, då EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sina politiska riktlinjer föreslog en kommande revidering av upphandlingsdirektiven. En första samrådsprocess inför pågick mellan december 2024 och mars 2025, vilket lade grunden för kommissionens utvärderingsrapport som presenterades i oktober 2025. En andra samrådsprocess inleddes kort därefter i november 2025 till januari i år.   

Ett lagförslag kommer att presenteras den 1 juli, varefter förhandlingar mellan de två beslutsfattande institutionerna EU-parlamentet och ministerrådet (medlemsstaterna) tar vid. Efter detta tar den nationella processen vid, då EU:s direktiv ska införlivas i svensk upphandlingslagstiftning, vilket kommer ske först om flera år.  

Så varför ska svenska regioner engagera sig redan nu?  

För regionerna kan förändringarna få stor betydelse. Ett mer flexibelt regelverk kan innebära större handlingsutrymme och minskad administration, medan ökad politisk styrning, exempelvis kopplat till klimatkrav eller “Buy European”, kan göra upphandlingar mer komplexa och kostsamma. På regional nivå påverkas all offentlig upphandling, från kollektivtrafiksupphandlingar till inköp it-tjänster och medicintekniska produkter av EU:s revidering och på så sätt får den nya lagstiftningen omfattande effekter i flera verksamheter.  

Det är särskilt viktigt att följa utvecklingen kring förenkling, välfärdsbrottslighet, tröskelvärden, krav på strategisk upphandling och eventuella nya regler kopplade till säkerhet och försörjning. Även digitalisering och nya rapporteringskrav kan påverka arbetet i praktiken. 

Samtidigt lyfter SKR farhågor om att den regionala rösten inte har varit så stark i förarbetet hittills. I de samråd som kommissionen genomfört är det framför allt företag som har stått för majoriteten av inlämnade synpunkter. Detta skapar en risk för att förslaget som kommissionen förväntas lämna i sommar inte i tillräcklig utsträckning grundar sig på de upphandlade myndigheternas behov och förutsättningar. Å andra sidan är offentlig upphandling en stor potentiell marknad för små- och medelstora företag och regler som skapar mer gynnsamma förutsättningar för mindre aktörer att delta i upphandlingar är därmed positivt.  

Nästa steg för regionerna 

Om det är något som är extra viktigt att ta hänsyn till ur ett regionalt, lokalt eller SBHSS-perspektiv är det därför god tid att nu börja fundera på hur vår röst kan göras hörd, både på EU- och nationell nivå. Det nya ramverket kommer att få stor påverkan på regionernas ekonomi, och oavsett om det slutgiltiga förslaget går mer mot den svenska linjen kommer lagstiftning och processer att behöva anpassas. Brysselkontorets samlade bedömning är att lagstiftningen  kommer vara av stor vikt att följa framöver för SBHSS ägare, och uppmuntrar till dialog med både svenska regeringen och Europaparlamentet som kommer att förhandla EU-kommissionens kommande förslag och delta i lagstiftningsprocessen. Även SKR är intresserade av att få in synpunkter från regionerna och håller även månatliga uppdateringar om vad som händer kring det nya direktivet, vilket är ett bra sätt att följa lagstiftningens utveckling.  

Mer information: