I veckan bjöd SKR in den regionala och lokala nivån till en dialog kring återhämtnings- och resiliensfaciliteten som är en del av EU:s tillfälliga Corona-stödpaket. Dialogen var ett tillfälle att ställa frågor, men den nationella nivån var dessvärre inte närvarande. Det betyder att många svar uteblev, men det är värt att påpeka att frågorna ändå är intressanta utifrån förmodad kommande dialog med nationella nivån.

Om återhämtnings och resiliensfonden

Faciliteten för återhämtning och resiliens (även kallat RRF) är det största instrumentet inom EU:s återhämtningsplan för Coronakonsekvenser och är tilldelad 672,5 miljarder euro. (360 miljarder euro i lån, 312,5 i bidrag) och handlar om stöd till nödvändiga reformer och investeringar. Faciliteten ska bemöta sociala och ekonomiska konsekvenser av Covid-19 samt bygga motståndskraftiga ekonomiska och finansiella system. Den ska även förbättra medlemsländernas anpassningsförmåga samt bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Sveriges andel av medlen förväntas landa på 3,7 miljarder euro. Sverige avser inte att ta del av lånedelen. 70 % av de nationella anslagen ska delas ut 2021–2023 och återstående 30% under 2023.

Kommissionen har tagit fram sju flaggskepp inom vilka investeringar ska göras för att främja grön och digital återhämtning samt investera i mänskligt kapital – alla med relevans för regionala aktörer.

1. Nya energikällor – framtidsinriktad ren teknik med förnybart innehåll

2. Renoveringar – öka energieffektiviteten både i privat och offentliga byggnader

3. Laddning och tankning – hållbara och smarta transporter och laddningsstationer

4. Anslutbarhet – snabbare bredband och 5G-nät

5. Modernisering – mer digitalisering i offentliga sektorn, inklusive rättsväsendet och hälsovården

6. Kapacitetsökning – bättre molnkapacitet för industridata

7. Omskolning och fortbildning – utbildningssystem för bättre digitala kunskaper

RRF-medlen har en tydlig koppling till EU-kommissionens årliga landspecifika rekommendationer till Sverige och de andra medlemsstaterna. Läs mer om Sveriges landspecifika rekommendationer för 2020 här. Det betyder att vi så långt som möjligt ska ta hänsyn till rekommendationerna när vi väljer hur vi investerar medlen. Vissa tror att landsrekommendationernas annex (våren 2021) kan inkludera rekommendationer om RRF, på samma sätt annexet tidigare föreslagit prioriteringar för strukturfonder och även Fonden för Rättvis Omställning (FRO). SBHSS Brysselkontor pekade på att annexet även innehåller rekommendationer som sträcker sig bortom tematiska områden, till exempel frågor om behov av investeringar i medelinkomstregioner. Om så är fallet torde det onekligen vara intressant för till exempel Småland och Öarna som tidigare pekats ut som exempel. Kanske behöver den informationen dock upprepas till den nationella nivån innan planerna huggs i sten.

 

Nationella återhämtnings- och resiliensplaner

För att ta del av RRF-medlen ska varje medlemsstat ta fram en nationell återhämtnings- och resiliensplan. I planen specificeras reformer och investeringar som planeras att genomföras, med mål och milstolpar inkluderade. Planen ska även inkludera hur reformerna och investeringarna bidrar till den gröna och digitala omställningen, ökad tillväxt, fler arbetstillfällen och implementering av den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Hänsyn ska dessutom tas till:

- det nationella reformprogrammet

- den nationella klimat-och energistrategin

- planen för en rättvis omställning

- överenskommelser inom partnerskap i existerande EU-finansierade program

- de landspecifika rekommendationerna från den europiska planeringsterminen 2019 och 2020

Utkast av nationella återhämtnings- och resiliensplaner kan lämnas in till kommissionen fr o m 15 oktober, dock senast 30 april 2021. Det finns medlemsstater som står i begrepp att lämna in sina planer, något som EU-kommissionen uppmuntrar, då det ger bättre möjlighet till justeringar efter kommissionens återkoppling. Finansdepartementet (svenskt huvudansvar) har meddelat att Sverige påbörjar arbetet med planen 2021. Ännu har departementet inte gett besked om hur strukturen för den svenska planen är tänkt eller hur arbetsprocessen ska se ut. I Finland har regeringen redan genomfört bilaterala dialoger med alla landskapsförbund.

 

Regional medverkan

Flera röster i Sverige ställer sig frågan hur regionernas arbete med strukturfondernas programmering påverkas av att arbetet med återhämtnings- och resiliensplanen inte påbörjas förrän 2021.  Regionernas programmeringsarbete som ska lämnas in till regeringen innan årets slut, förväntas beakta till återhämtnings- och resiliensmedlen (RRF).  Eftersom RRF-medlen i sin tur ska ta hänsyn till partnerskapsöverenskommelsen, finns det mer än ett samband mellan fonderna. Det finns inga klara besked från EU-kommissionen om hur vi undviker att strukturfondsmedlen och RRF överlappar varandra. Det är dock oklart var gränsen går för när medlen kompletterar/dubblerar varandra.

SKR har puffat på för att Näringsdepartementet och Finansdepartementet ska bjuda den regionala nivån in till möte med politikerforum i december. Det är oklart om och hur den lokala nivån ska involveras.  Inför en dialog med vår nationella nivå vore det nyttigt att få ta del av den två-sidiga rekommendation som EU-kommissionens lämnat till Sverige. Frågan är vad det dokumentet har för status och till vilken grad vi bör följa rekommendationerna?

 

SKR:s roll

SKR upplevs än så länge inte ha någon formell roll i hur RRF implementeras i Sverige, men framför medlemmarnas intressen och skapar arenor för frågan.

Under mötet öppnade SKR för att ta emot inspel från medlemmarna. Det är inte frågan om en formell remiss, utan snarare ett sätt att få igång dialogen. Från början tänkte de sig att ha samlat inspelen till någon gång i december. Nu resonerar man att vi regioner behöver markera tydligt tidigare eftersom vi ”konkurrerar” med andra intressen så som arbetsmarknadsparter (Svenskt Näringsliv har redan lämnat in åsikter) samt kanske regeringens egna. SKR:s tidsplan är därför ”snarast möjligt”! SKR önskar givetvis att vi så långt som möjligt specificerar både VAD och HUR, d v s vilka områden, men även genom vilka kanaler och aktörer medlen ska användas och fördelas.

 

Praktisk användning av medlen

Det finns i dagsläget inga svar om dessa återhämtningspengar är lättare att använda än andra EU-medel utifrån statsstödsregler. Däremot vet vi att EU-kommissionen inte har krav på att RRF-medlen ska medfinansieras av användaren, men den frågan avgörs av varje medlemsstat.

Det är vidare oklart var utökade satsningar på landsbygden kommer in i stödpaketet? I återhämtningsplanen ser det till exempel ut att läggas extra pengar till Landsbygdsprogrammet. Hur RRF-medel till bredbandsinvesteringar kanaliseras spelar roll i och med att det finns frågetecken kring om Jordbruksverkets kommer ansvara för att hantera EU-medel för detta ändamål.

På mötet med SKR stod det klart att många hade planer på investeringar inom energisektorn. Flera frågor ställdes även kring digitalisering. Även om RRF för med sig betydande medel är det frågan om hur störst effekt ges på längre sikt. Det är viktigt att veta om vi ska investera i själva infrastrukturen (bredband),  kompetensförsörjning inom specifika sektorer eller produktutveckling?

Får man investera RRF-medel i transport? Under mötet gjordes bedömningen att investeringar som främjar strukturer för alternativa bränslen eller elektrifiering borde ha större potential än investeringar i traditionella vägar.