I december presenterade EU-kommissionen ett förslag för ett nytt finansiellt instrument, Brexit Adjustment Reserve, som riktar sig till de medlemsstater som drabbas hårt av Storbritanniens utträdde ur unionen, utifrån ett territoriellt sammanhållningsperspektiv  och ett ekonomiskt- och socialt perspektiv. Eftersom några av våra regioner har hög exponering mot Storbritanniens marknad, finns det anledning att följa utvecklingen noggrant.

Förslaget (inte beslutat ännu alltså) innebär ett stöd på 5 miljarder EUR och delas ut i två omgångar. Det första mer omfattande beloppet är tillgängligt 2021 och definieras som en förfinansiering. Varje medlemsstat kan ansöka om stöd och bli tilldelat ett belopp baserat på graden av ekonomisk integration med Storbritannien, vilket inkluderar handel av varor, tjänster och förluster relaterade till exempelvis fiskeverksamhet. Med tjänster menas stöd till sysselsättning och återintegrering på arbetsmarknaden genom bland annat kompetensutveckling för medborgare som återvänder från Storbritannien. Stödberättigade åtgärder berör också regioner, företag och sektorer som påverkas negativt av utträdet.

En mindre andel av pengarna distribueras 2024 och avser täcka de faktiska utgifter som överstiger den ursprungliga tilldelningen. Om dessa utgifter överstiger både förfinansieringsbeloppet och 0,06% av det nominella BNI 2021 (till skillnad från BNP tar även BNI hänsyn till inkomster till och från utlandet) är medlemsstater berättigade till detta ytterligare stöd.

Förutsättningar för stöd

Stödberättigande perioden för åtgärder och dess utgifterna börjar den 1 juli 2020 - 31 december 2022. Syftet med denna tidsperiod är att ge medlemsstater möjlighet och flexibilitet att utforma och genomföra nödvändiga åtgärder för att motverka den omedelbara effekten av utträdet. I förslaget är det en medlemsstat som lämnar in ansökningsblanketten för stöd, och detta senast 30 september 2023. Åtgärder som vidtagits för att motverka de negativa konsekvenserna av Storbritanniens utträde och de totala offentliga utgifter som uppstått och betalats av medlemsstaten under den stödberättigande tidsperioden, måste beskrivas utförligt i ansökan. Instrumentets specifika karaktär och den relativt korta genomförandeperioden motiverar, enligt EU-kommissionen, inrättandet av en skräddarsydd referensperiod och kravet på en enda ansökan 2023.

Hög exponering i södra Sverige

Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare, påpekade redan 2016 att företag i Småland kan drabbas särskilt hårt, då många av dem är verksamma inom den tillverkande industrin, vilket är en bransch som förutses drabbas hårdast av Brexit, då såväl import som export förekommer i hög grad i branschen. Mer specifikt menar Hatzigeorgiou att Kalmar län och Kronoberg län kommer påverkas omfattande, eftersom länen ligger i topp i Sverige när det kommer till export till Storbritannien.

Nästa steg och vad kan vi göra?

I nästa steg ska förslaget godkänns av EU-rådet och EU-parlamentet. För SBHSS:s del kan det vara av intresse att engagera sig i och följa förslagets utformning. Södra Sveriges höga exponering mot den brittiska marknaden i jämförelse med andra svenska regioner, gör en kontinuerlig dialog på ett tidigt stadium den regionala nivån i södra Sverige och den svenska nationella nivån angelägen. Som konstaterats tidigare är förslaget, än sålänge, främst riktat emot den nationella nivån. Det finns dock pågående diskussioner om att även regioner direkt ska kunna ansöka om och ta emot stöd, det vill säga, att stöd inte endast kan sökas på nationella nivån.

 

Läs kommissionens förslag här.

Läs Stockholms Handelskammare analys av hur bland annat våra regioner påverkas här.