Von der Leyens linjetal 2022 och EU:s framtidsspaningar
I onsdags höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sitt årliga linjetal inför EU-parlamentet om tillståndet i den Europeiska unionen 2022. Linjetalet har en viktig roll och bevakas av både statliga och privata aktörer över hela världen, och inte minst i Bryssel. Det ska signalera tillståndet i unionen, sätta ut visioner för framtiden och ingjuta hopp hos befolkningen. Talet är viktigt för aktörer inom och utanför Europa, eftersom EU-kommissionens ordförande förväntas kommentera det aktuella läget och staka ut Kommissionens ambitioner för det nästkommande året.
Talet präglades av ett känslomässigt budskap om den extraordinära situation vi befinner oss i idag, med Rysslands krigföring mot Ukraina, höga elpriser, inflation och klimatkrisen. Trots att samtliga medlemsstater tycks vara överens om att EU bör och ska agera vad gäller energikrisen, tenderar förväntningarna över hur detta ska ske att se annorlunda ut beroende på var lands politiska prioriteringar och geografiska läge. I denna artikel kommer vi ta fram några exempel på dessa olika förväntningar, och fortsatt förklara våra förväntningar inför talet, för att sedan lyfta fram några utav talets höjdpunkter och von der Leyens visioner om Europas framtid.
Kraven på EU och EU:s satsningar för att lösa kriserna vi står inför
Vad gäller kort- och långsiktiga konsekvenser av Rysslands krig mot Ukraina har medlemsstater olika förväntningar på Kommissionen och dess arbete. Som gränsland till Ukraina har Polen tagit emot ett stort antal flyktingar till följd av kriget, och har tidigare i år ställt krav på EU att agera med skärpta sanktioner mot Ryssland, och att samtliga medlemsstater ska vara oberoende av rysk energiförsörjning. Den ryska krigföringen leder till ökad energikris som drabbar hela Europa, och för Sverige är det viktigt att EU frikopplar elpriser från gaspriser. Sverige är en stor exportör av el och kan producera det billigt och hållbart, men priserna sätts i dagsläget utifrån gaspriserna, där Ryssland är en stor exportör. Den el Sverige producerar och exporterar till andra länder hade kunnat säljas avsevärt mycket billigare om EU hade tagit beslutet att frikoppla priserna från varandra. Detta är även något Frankrike och Spanien föreslagit för Kommissionen tidigare, och Spanien vill vidare se en begränsning av priserna på koldioxidutsläpp från EU:s håll, som ett sätt att stoppa de skenande priserna.
Jean-Claude Junker, före detta ordförande i EU-kommissionen, talade om en vision av Kommissionen som inte endast en handläggande och förvaltande instans, utan även politisk. För att ena Europa krävs mer av EU, vilket även genomsyrade von der Leyens linjetal i veckan, och talet kan klart beskrivas som visionärt. Von der Leyen har en vision om att inkludera stater som Ukraina, Moldavien och Georgien i det europeiska samarbetet, och att begränsa intäkterna för elproducenter som gör stora vinster till följd av det pågående kriget.
För att komma ur energikrisen behöver EU fortsatt satsa på vätgas och den gröna omställningen
Huvudämnet i von der Leyens tal var, av förklarliga skäl, kriget i Ukraina och kriserna som uppstått av det. Klädd i blått och gult för att representera Ukraina beskrev von der Leyen ett solidariskt Europa som tillsammans står upp mot autokrati och Putins handlingar, och kämpar för att demokrati ska segra. För att möta kriserna vi står inför idag behöver EU samarbeta med pålitliga partners, så som G7-länderna, USA, och afrikanska partners, och släppa beroendet av stater som Ryssland och Kina. Hon menar vidare att EU behöver bjuda in Ukraina till den europeiska inre marknaden, och efter sitt tal träffade von der Leyen den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj för att diskutera just hur detta kan ske.
Kommissionen har lagt fram ett förslag för att reformera energimarknaden som enligt von der Leyen inte längre är hållbar för EU:s medlemsstater, och i sitt tal gick hon i linje med Sveriges önskan om elpriser frikopplade från gaspriser. Detta har redan ifrågasatts då rädslan finns att gasproducenter, som står för en stor del av Europas energitillgångar och -importer, slutar producera i takt med att vinsterna sjunker. För att motverka ännu en potentiell energikris uppmanar von der Leyen medlemsstaterna att fortsatt satsa på den gröna omställningen, och hon lyfte Danmarks initiativ att utveckla vindkraften under 1970-talets energikris som ett föredöme för övriga europeiska stater. Genom initiativet REPowerEU prioriteras förnybar vätgas, och ytterligare tre miljarder euro ska satsas på vätgasmarknaden för att uppnå REPowerEU:s mål att årligen producera tio miljoner ton förnybar vätgas fram till år 2030.
Energiomställningen är högst relevant för SBHSS:s ägare som alla arbetar mot en grön omställning av transportsektorn, utbyggnad av vätgasstationer, och förnybar vätgas för transporter. Den gröna omställningen är viktig för Småland-Blekinge-Halland och kommer även fortsatt vara en viktig prioritering för EU i sin strävan att nå klimatmålen. Von der Leyen-kommissionen har lagt fram förslaget om att förebygga framtida energikriser och -brister och att bli självförsörjande, genom att införa kritiska resursreserver av mineraler som litium och sällsynta jordartsmetaller.
Satsningar på utbildning är en viktig lösning för bristen på kompetensförsörjning
Ytterliga satsningar önskar von der Leyen se på både europeiska företag och utbildning samt vidareutbildning. Europas länder är i stort behov av arbetskraft, och inte minst hos många svenska regioner eftersträvar man hållbar kompetensförsörjning. Fler unga vuxna ska bli arbetsföra och attraktiva på arbetsmarknaden både inom sitt lands gränser och utanför. Utbildade människor som kommer från andra länder behöver snabbt komma in på arbetsmarknaden, och detta kan ske lättast genom att deras kvalifikationer erkänns även på den europeiska marknaden.
EU:s fundamentala fördrag behöver ses över inför framtiden
I enlighet med von der Leyens tidigare linjetal avslutade hon även 2022 års upplaga känslosamt och med ett budskap vi tar med oss. Barn och unga är vår framtid och för att vi ska kunna lämna efter oss en värld att leva i krävs drastiska åtgärder. Von der Leyen önskar se en förnyelse av EU:s löften gentemot medlemsstater och EU:s befolkning, och medlemsstaters löften gentemot EU. EU:s fundamentala fördrag har lagt grunden för en enad och demokratisk kontinent, men i takt med att världen utvecklas behöver även dessa uppdateras, och ordföranden menar att det är hög tid för nya samtal inom unionen, och kanske kan ett nytt fördrag komma att bli aktuellt. Det som står klart efter von der Leyens tal är i alla fall att det krävs seriösa reformer.