EU-kommissionen presenterar nya strategier för att stärka Europas sjöfart och hamnar

Sjöfarten har i århundraden varit en central del av Europas ekonomiska utveckling. Våra kuster, hamnar och handelsvägar har inte bara knutit samman kontinenten utan också lagt grunden för teknisk utveckling, handel och välstånd. Idag står dock de marina sektorerna inför en uppsjö av utmaningar så som hård internationell konkurrens, kompetensbrist och otillräcklig finansiering. I början av mars presenterade EU-kommissionen under de europeiska havsdagarna två strategier som tillsammans ska stärka EU:s hamn- och sjöfartssektorer. Dessa sektorer är inte bara viktiga för Europas ekonomi, utan utgör även strategiska områden för EU:s säkerhet, motståndskraft och hållbarhetsmål. De nya strategierna syftar till att stärka sektorerna och befästa EU:s position i ett alltmer instabilt geopolitiskt läge.

Bakgrund

Med 70 000 km kustlinje spridd över 22 medlemsländer och ett 42 000 km långt nätverk av vattenvägar utgör EU med sina tusentals hamnar och varv världens största gemensamma marinekonomiska område. Området utgörs av EU:s exklusiva ekonomiska zon med samordning på områden som fiske, handel och den inre marknaden. Zonen täcker hela 25 miljoner kvadratkilometer, vilket historiskt har gjort regionen till en central aktör för handel och sjöfartsindustri.

Fastän EU har mött stark internationell konkurrens är unionen fortfarande världsledande inom marina sektorer såsom skeppsbyggande och marin teknik. Idag byggs 97 % av världens kryssningsfartyg i EU, 50% av containerfartyg är europeiskt ägda och totalt 3.4 miljarder ton gods passerar EU:s hamnar varje år. EU är ledande i marin teknikutveckling, med kluster runtom i Europa som till exempel Karlskrona med sin utveckling av ubåtar och undervattensdrönare.

Det alltmer instabila geopolitiska läget har dock belyst vikten av EU:s hamnar för unionens säkerhet, värdekedjor och motståndskraft. EU-kommissionen lyfter att effektiva och konkurrenskraftiga hamnar är avgörande för förmågan att bedriva handel, utöka sin militära mobilitet och säkerställa leveranskedjor i kristid. I Sverige går 90% av utrikeshandeln via sjöfarten, vilket positionerar hamnar som avgörande för landets industri och beredskap enligt en rapport från Totalförsvarets Forskningsinstitut. De blå sektorerna står inför flera utmaningar som orättvis konkurrens, utmaningar i leveranskedjor och kompetensförsörjning. Utan investeringar i elnät, teknik och säkerhetssystem riskeras inte bara den marina industrin utan EU:s säkerhet och globala konkurrenskraft.

Två nära sammankopplade strategier

Den 4 mars, parallellt med de europeiska havsdagarna, presenterade EU-kommissionen två olika men nära sammankopplade strategier som svar på dessa utmaningar – EU:s hamnstrategi och EU:s industriella marina strategi.

EU:s industriella marina strategi fokuserar primärt på den marina tillverkningsindustrin och sjöfartsindustrin, och beskriver kommissionens planer för att stärka sektorn. EU:s hamnstrategi redogör på motsvarande sätt för hur EU-kommissionen planerar att stärka hamnar i Europa. De två strategierna kopplar an till EU:s huvudmål och de senaste årens vattenpolitik, som SBHSS tidigare har rapporterat om. Tillsammans syftar strategierna till att stärka EU:s konkurrenskraft, säkerhet, hållbarhet, motståndskraft och utfasning av fossila bränslen.

Strategierna innehåller förslag som ska främja en stark, innovativ och hållbar marin sektor i Europa, där både hamnar och marin industri drar nytta av investeringar, tydliga regler och kompetensutveckling. Strategierna kompletterar varandra genom att säkerställa att hela värdekedjan stärks, från högteknologisk skeppsbyggnad och marin tillverkning till effektiva, miljövänliga hamnar. Tillsammans syftar strategierna till att stärka EU:s konkurrenskraft, säkerhet, hållbarhet, motståndskraft och utfasning av fossila bränslen.

Nedan har Brysselkontoret gått igenom de båda strategierna och valt ut några initiativ och förslag som är relevanta.

EU:s Industriella Marina Strategi

EU:s Hamnstrategi

Betydelse för regionerna

De nya strategierna är sammanlagt en uppföljning på föregående års (2025) vatten och havsinitiativ och innebär ytterligare förtydligande av hur kommissionen ämnar hantera aktuella utmaningar kopplade till hamn- och sjöfartssektorn i Europa.  För SBHSS-regioner med betydande marina sektorer blir utvecklingen av förslagen framöver viktig att följa. EU-kommissionen skickar en tydlig signal till näringslivet och investerare genom de två nya strategierna. Investeringar i hamnar och marin teknik kan skapa möjligheter att ytterligare stärka regionala kluster och värdekedjor. Finansieringsmöjligheter väntas bland annat komma genom Horisont Europa, Erasmus+ och Connecting Europe Facility (CEF) för att stödja sådana kluster med innovation, kompetensutveckling och regional tillväxt.

Strategierna betonar också energiomställning och nya transportlösningar, inklusive järnvägskopplingar till de marina sektorerna. EU-kommissionens tar med strategierna en primärt stöttande och vägledande roll snarare än lagstiftande, och för svenska hamnar innebär det primärt nya möjligheter till finansiering i elnät, energi, teknik och säkerhetssystem. Särskilt för Blekinge och Halland med betydande marina kluster och hamnar kan strategiernas implementering få en betydande effekt. Bland annat ska nya nätverk för marina högskolor i EU skapas och nya finansieringsmöjligheter inom CEF för strategiska undervattenskabelprojekt kan stärka sektorn.

Strategierna återspeglar många av huvudpunkterna i SBHSS vattenposition. Positionen lyfter bland annat att förutsättningar för konkurrenskraft och marina frågor är viktiga för SBHSS geografi. I linje med SBHSS position syftar EU-kommissionen till att stödja vattenrelaterade frågor genom kompetensförsörjning, kunskapsutbyte och finansiering vilket lyfts i strategierna.

SBHSS kommer fortsatt att bevaka implementeringen av strategierna och vilken inverkan de kan ha för den regionala nivån. För mer information, följ länkarna nedan eller kontakta EU-handläggare Martin Broberg.

Vidare läsning: