Industri- och energipolitisk vår

Under de första två veckorna i mars har EU-kommissionen presenterat två större initiativ inom de industri- och energipolitiska sektorerna. Initiativet som rör industri innehåller flera punkter som fokuserar på att säkra EU:s produktion och teknologiska utveckling inom strategiska sektorer. Energiinitiativen täcker allt från konsumenters elräkningar till kärnkraftens framtid. I denna artikel sammanfattar Brysselkontoret huvuddragen i de båda initiativen.

EU:s industrisatsning

Den 4 mars lanserade EU-kommissionen lagförslaget Industrial Accelerator Act, som en uppföljning på kommissionens fokus på att stärka EU:s konkurrenskraft och ekonomiska utveckling. Som Brysselkontoret tidigare rapporterat om, ingår lagförslaget i kommissionens fokus på att bygga ett mer konkurrenskraftigt EU, inom ramen för den så kallade konkurrenskraftskompassen. Lagförslaget går dessutom i linje med EU:s industrisatsning den rena industrigiven (Clean Industrial Deal).

Syftet med lagförslaget är att gynna europeisk produktion, skapa efterfrågan på utsläppssnåla industriprodukter och förenkla tillståndsprocesser för strategiska industriprojekt. EU-kommissionen vill samtidigt öka tillverkningsindustrins andel av EU:s BNP från 14,3 procent år 2024 till 20 procent år 2035. Förslaget är inte helt okontroversiellt eftersom vissa initiativ innebär ett steg bort från EU:s traditionellt mer frihandelsorienterade europeiska handels- och industripolitik. Lagförslaget skulle ha presenterats redan i december 2025 men har blivit uppskjutet flera gånger på grund av kritik om att förslaget riskerar att sluta den europeiska marknaden samt leda till prisökningar och ytterligare administration.

Industrial Accelerator Act bygger på följande delar som kommissionen hoppas ska leda till ökad europeisk industriproduktion, fler jobb och minskade koldioxidutsläpp.

1) ”Made in EU” – öka efterfrågan på EU-tillverkade industriprodukter

Efterfrågan på EU-tillverkade industriprodukter ska öka genom regleringar för offentlig upphandling och statligt stöd som ställer krav på att upphandlade produkter ska vara utsläppssnåla och ”Made in EU”. Regleringarna ska gälla för bland annat stål, elfordon och netto-noll-teknologier, såsom batterisystem, solceller och värmepumpar. För elfordon ska krav ställas på att fordonen monteras i EU och innehåller 70 procent europeiska komponenter (exklusive batteri). Regleringarna ska komplettera Automotive Package genom att definiera kraven för när en produkt räknas som ”Made in EU”. Det avgör i sin tur vilka produkter som kan dra nytta av utsläppsnormerna för nya lätta fordon eller har rätt till finansiellt stöd för utsläppsfria företagsfordon (läs mer om Automotive Package i Brysselkontorets artikel). Sammanfattningsvis är målet att stärka europeiska leveranskedjor och minska sårbarheten i strategiskt viktiga sektorer. De föreslagna regleringarna ska gälla för offentlig upphandling och statligt stöd från januari 2029.

2) Snabbare tillståndsprocesser för industriprojekt

Enligt lagförslaget ska ansökningsprocesser digitaliseras och handläggningstiden begränsas till max 18 månader för energiintensiva gröna projekt. Tanken är att företag ska kunna lämna in en enda ansökan till en samordnande myndighet som hanterar hela tillståndsprocessen.

3) Nya villkor för utländska investeringar

EU-kommissionen föreslår nya villkor för utländska investeringar över 100 miljoner euro i vissa framåtväxande strategiska sektorer. Villkoren berör de investeringar som kommer från länder med mer än 40 procent global marknadsandel i batterier, elfordon, solceller och kritiska råvaror. Sådana investeringar behöver uppfylla ett antal villkor, till exempel är det obligatoriskt att investeringarna placeras i företag där minst 50 procent av de anställda är EU-medborgare. Andra krav är att en del av företagens omsättning ska investeras i forskning och utveckling inom EU och att en andel av insatsvarorna ska komma från europeiska leverantörer.

4) Stöd till hållbar industriproduktion

Ytterligare föreslår kommissionen att medlemsstaterna ska utse så kallade Industrial Acceleration Areas för att uppmuntra till samarbete mellan verksamheter med ren industriproduktion. Sådana projektsamarbeten ska underlätta för investeringar i energiinfrastruktur och effektivisera tillståndsprocesser i hela området. Målsättningen enligt kommissionen är att skapa strategiska kluster som kan attrahera investeringar, underlätta utfasning av fossila bränslen och minska sårbarheter i leveranskedjor.

Initiativ för den energipolitiska sektorn

En knapp vecka efter Industrial Accelerator Act lanserade kommissionen ett nytt energipaket. Inte minst höga energipriser och den pågående oron i Mellanöstern har visat hur sårbart Europa är när det kommer till beroende av importerade fossila bränslen. EU:s befogenheter är begränsade och därför handlar mycket om att samordna medlemsstaterna. Mot bakgrund av omvärldsläget handlar således en betydande del av energipaketet om energiomställningen, eftersom ett hållbart och oberoende energisystem är mer motståndskraftigt. För att EU ska kunna genomföra en energiomställning behövs stora investeringar. Därför fokuserar strategin till stor del på att locka privat kapital till energisektorn.

Energipaketet innehåller framförallt fyra initiativ.

Medborgarpaketet vänder sig direkt till konsumenterna och på området riktar kommissionen rekommendationer till medlemsstaterna.
Strategin för ren energiinvestering ska mobilisera privat kapital vid fyra åtgärdsområden.
SMR-strategin (småskaliga kärnkraftsreaktorer) ska få EU-industrin att koncentrera resurser till ett begränsat antal lovande projekt. Dessutom planeras ett tillägg till InvestEU från EU:s innovationsfond och ökat internationellt samarbete.
Paketet för finansiering av energieffektivitet består av tre delar: en rapport om energieffektivitetsfinansiering samt två rekommendationer till medlemsstaterna.

Initiala utspel och reflektioner

Medan Frankrike drivit på för att offentlig upphandling i EU i större utsträckning ska prioritera EU-producerade varor, har Sverige varit något mer försiktiga i frågor som riskerar att begränsa frihandel. Statsminister Ulf Kristersson (M) har öppet kritiserat Frankrikes president Emmanuel Macron och uttalat sig om att EU:s styrka ligger i den öppna handeln och starka internationella partners. Vidare har energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) sagt att ett fokus på att köpa europeiskt ”kommer endast att underlätta symtomen, inte bota [dålig konkurrenskraft]”. Även Belgiens premiärminister Bart De Wever har kritiserat begreppet ”Made in EU” och föredrar istället begreppet ”Made with Europe”. Hans poäng är att Europa inte får skärma av sig från globala värdekedjor, utan bör vara en nyckelkomponent i dessa. I ett samtal med Brysselkontoret lyfte europaparlamentarikern Tomas Tobé (M) att han i första hand anser att EU borde arbeta med att skapa de rätta förutsättningarna, för att därefter låta marknaden vara fri. När det kommer till ”Made in EU” har Tobé däremot ändrat uppfattning. Han funderar över om EU faktiskt borde ta efter Kinas och USA:s förhållningssätt till sina marknader, och alltså subventionera den fria europeiska marknaden.

Det återstår att se vad respektive initiativ för de industri- och energipolitiska sektorerna rent konkret kan få för påverkan på svensk lagstiftning. Regeringen har ännu inte uttalat sig om kommissionens lagförslag. För svenska regioner kan de föreslagna regleringarna, strategierna och rekommendationerna å ena sidan föra med sig nya möjligheter när EU fokuserar på att stärka europeiska leveranskedjor och öka efterfrågan på utsläppssnåla produkter. Å andra sidan kan det finnas risk för att regleringar kring upphandling, investeringar och tillstånd får effekt på företagens konkurrensvillkor. Gällande snabbare tillståndsprocesser för energiintensiva gröna industriprojekt ser Brysselkontoret potentiella problem för svenska projekt som drar ut på tiden. Risken med begränsade handläggningstider är att myndigheter hellre ger avslag än beviljande. En annan möjlig risk är att den begränsade handläggningstiden endast kommer gälla för projekt som uppfyller ett antal smala kriterier och att det därför i praktiken inte blir några projekt som kan dra nytta av de nya regleringarna.

Kommissionen ska presentera ytterligare ett energipaket i maj, vilket väntas handla om hur EU ökar elens andel av total energianvändning. Brysselkontoret kommer fortsätta bevaka initiativen och rapportera om potentiella konsekvenser för SBHSS regioner, lärosäten och aktörer.

Vidareläsning: