Fyra frågor och svar om EU:s paket för teknisk suveränitet
Efter en vår av upptrappad retorik om den dominans av framför allt amerikansk teknik inom molntjänster, halvledare och artificiell intelligens (AI) presenterade EU-kommissionen den 3 juni det sedan länge omtalade policypaketet för att stärka EU:s digitala oberoende- paketet om EU:s tekniska suveränitet (Tech Sovereignty Package). I den här artikeln svarar Brysselkontoret på fyra frågor som rör förslaget samt vägen framåt.
Paketet om EU:s tekniska suveränitet innehåller två lagstiftningsförslag samt två strategier med åtgärder för att stärka Europas kapacitet inom halvledare, artificiell intelligens, moln och öppen källkod. Ursprungligen var tidpunkten för lansering av policypaketet satt till mars 2026, men datumet har successivt flyttats fram. EU-kommissionen har behövt gå en delikat balansgång för att inte stöta sig för mycket med USA samtidigt som man vill visa på ledarskap och handlingskraft, inte minst mot de medlemsstater, bland annat Frankrike, Tyskland och Nederländerna, som redan vidtagit vissa åtgärder för att minska beroende av utom-europeiska teknik. Här följer fyra frågor och svar om paketet!
1. Varför presenterar EU-kommissionen ett paket om EU:s tekniska suveränitet?
Policypaketet om teknisk suveränitet ligger i linje med EU:s politiska agenda som helt domineras av konkurrenskraft, säkerhet, och till viss del demokrati. Insikten om allvaret i att EU i så stor utsträckning är beroende av utom-europeiska länder på områden som är strategiskt viktiga för EU:s energiförsörjning, försvarsförmåga och den gröna och digitala omställningen har gjort att EU-kommissionen under innevarande mandatperiod lanserat förslag efter förslag för att stärka EU:s kapacitet på dessa områden. Slutsatserna kommer ursprungligen från Mario Draghis rapport om EU:s framtida konkurrenskraft, som ligger till grund för EU:s strategiska agenda för mandatperioden.
När det gäller just digitalisering är ambitionen att paketet om teknisk suveränitet ska minska EU:s beroende till utom-europeiska bolag och stärka den egna förmågan att bygga kapacitet när det gäller halvledare, molntjänster, AI och öppen källkod. Idag tillhandahålls 80% av de digitala tjänsterna och infrastrukturen som används inom EU av aktörer utanför EU, och framför allt USA, något EU-kommissionen vill ändra på. ”Vi har inte råd att vara beroende av andra för den teknik som håller igång våra sjukhus, gör våra elnät stabila och våra tjänster säkra. Det handlar om att skydda våra medborgare” sa Ursula von der Leyen när paketet lanserades i början av juni.
2. Vad innehåller förslaget för åtgärder?
Paketet innehåller två lagstiftningsakter samt en strategi och en handlingsplan.
i) Förordning om moln- och AI- utveckling
EU-kommissionen föreslår en lagstiftningsakt som kraftigt ska öka kapaciteten inom molntjänster och AI, genom förordningen om moln- och AI-utveckling (Cloud- and AI-development Act, CADA). CADA ska bland annat tredubbla Europas datacentraler inom fem till sju år, stärka utvecklingen av avancerad AI-teknik och göra det enklare för medlemsländerna att samordna sin AI-utbyggnad och skapa lokala nav som stödjer företag och offentliga aktörer i att använda AI. Förordningen förslår också att obligatoriska riskbedömningar av suveränitet för molntjänster ska genomföras.
ii) Stärkt produktion av halvledare genom uppdaterad förordning om halvledare
Halvledare är förenklat de datorchip som finns i elektroniska produkter och är avgörande för all modern teknik, inte minst för AI. Idag finns det redan en lagstiftning på plats – den så kallade Chips Act 1.0. Beroendet av produktion av halvledare utanför Europa är dock fortsatt stort. Det nya regelverket, Chips Act 2.0, ersätter den tidigare lagstiftningen och syftar till att säkerställa att Europa kan producera och utveckla de halvledare som behövs för framtidens teknik.
iii) EU:s strategi för öppen källkod
Öppen källkod innebär att den underliggande programmeringskoden i ett datorprogram är öppen och tillgänglig för alla. Genom att öka användningen av öppen källkod vill EU minska beroendet till utom-europeisk teknik. Strategin för öppen källkod ska stärka utvecklingen av europeiska lösningar inom moln, AI, cybersäkerhet och halvledare. Syftet är också att öka användningen av öppen källkod inom offentlig sektor, till exempel genom offentlig upphandling.
iv) Strategisk färdplan för digitalisering och AI inom energi
Färdplanen adresserar dels hur den ökade användningen av digitala tjänster skapar en ökad efterfrågan på energi, dels hur AI kan användas för att stödja konkurrenskraftiga och säkra energisystem inom EU. Genom att främja samarbete mellan energisektorn och digitala aktörer tillsammans med offentlig sektor ska färdplanen säkerställa att den digitala omställningens behov integreras i energisystemen. Färdplanen syftar också till att öka användningen av smarta energilösningar samt stödja utvecklingen av europeiska AI-modeller för energisektorn.
3. Vad kan förslagen innebära för Sverige och SBHSS?
Paketet för teknisk suveränitet är omfattande och innehåller flera komponenter som behöver analyseras mer i detalj men klart är att förslagen kommer att påverka såväl privata som offentliga aktörer. För svenska regioner kan det påverka i rollen som myndighet, upphandlare, vårdgivare och i det regionala utvecklingsuppdraget.
I förordningen om AI- och molnutveckling föreslås ett EU-gemensamt ramverk för riskbedömning av suveränitet av molntjänster som till exempel ska användas av offentliga organ vid upphandling av molntjänster. Fyra olika säkerhetsnivåer föreslås beroende på hur känslig datan är. Offentliga aktörer uppmanas också att använda och återanvända öppen källkod, till exempel genom offentlig upphandling, och i de fall en offentlig aktör själv äger en programvara ska de dela den som öppen källkod i öppna kataloger.
Paketet innehåller också komponenter som rör utbildning och kompetensutveckling inom öppen källkod, AI och halvledarteknik. Bland annat handlar det om stödja utvecklingen av masterprogram inom öppen källkod, främja studentutbyten (via Erasmus+) och insatser för utbildning av offentligt anställda.
Medlemsstater föreslås också utveckla nationella AI- och molnstrategier. I slutet av maj beslutade svenska regeringen om en nationell policy för molnlagring för offentlig förvaltning, som på liknande sätt syftar till att stärka säkerheten, minska beroenden och ge bättre kontroll över data. Den ska också göra det enklare för myndigheter, kommuner och regioner att välja och byta digitala lösningar. Hur den nationella strategin, som är mer begränsad i dess omfattning, lever upp till EU-kommissionens förslag återstår att se.
För SBHSS ägare som har forskning och kunskaper på AI-området kan det även vara viktigt att följa vilka finansieringsmöjligheter som policypaketet resulterar i. Till exempel så omnämns i paketet riktade utlysningar genom EU-kommissionens AI-strategi (Apply AI-strategy) inom sektorer såsom fordon, energi, hälsa, tillverkning, försvar och rymd.
4. Vad händer nu?
Förslagen ska nu förhandlas av Europaparlamentet och Europeiska rådet (som representerar medlemsstaterna) innan de kan antas. EU-kommissionen fortsätter samtidigt sitt arbete för att stärka EU:s tekniska suveränitet genom andra initiativ, till exempel inom ramen för AI-strategin och förslaget till förordningen om digitala nät (Digital Networks Act), som också innehåller insatser för att minska EU:s beroende av utom-europeisk teknologi.
Läs mer om policypaketet här:
Pressmeddelande: EU-kommissionen föreslår ett paket för tekniksuveränitet för att stärka Europas digitala oberoende och resiliens
Förslag till förordning om moln- och AI-utveckling: https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/library/proposal-cloud-and-ai-development-act-cada
Förslag till förordning om halvledare 2.0: https://digital-strategy.ec.europa.eu/sv/library/proposal-chips-act-20
EU:s strategi för öppen källkod: The EU Open Source Strategy | Shaping Europe’s digital future