EU-samråd – en viktig kanal för regional påverkan

När ny EU-lagstiftning tar form sker mycket av det tidiga påverkansarbetet långt innan Europaparlamentet och ministerrådet inleder sina förhandlingar. Genom öppna samråd och remissförfaranden ges regioner, kommuner, företag och medborgare möjlighet att bidra med kunskap, erfarenheter och konkreta förslag. För Småland Blekinge Halland South Sweden (SBHSS) utgör dessa processer en viktig möjlighet att föra fram sydsvenska perspektiv i EU:s beslutsfattande. I denna artikel går Brysselkontoret igenom hur europeiska samråd fungerar, varför de är viktiga och hur SBHSS arbetar med att besvara dem.

När EU-kommissionen tar fram ny lagstiftning ges medborgare, företag, organisationer och offentliga aktörer möjlighet att bidra med kunskap och synpunkter genom öppna samråd. För regioner är dessa samråd en viktig kanal för att påverka framtida EU-politik och säkerställa att regionala perspektiv tas tillvara tidigt i lagstiftningsprocessen.

Påverkansarbete, eller lobbyism som det ofta kallas, förknippas ibland med negativa associationer såsom särintressen, korruption eller otillbörlig påverkan. Samtidigt är möjligheten för medborgare, organisationer och företag att föra dialog med beslutsfattare en viktig del av den demokratiska processen. Faktum är att begreppet ”lobbyism” har sitt ursprung i det brittiska parlamentet, där medborgare kunde möta folkvalda representanter i foajén mellan över- och underhuset för att framföra sina synpunkter och frågor.

Även om det runt om i världen finns exempel på osund påverkan är ett öppet och transparent samspel mellan beslutsfattare och samhällets olika aktörer avgörande för att välgrundade beslut ska kunna fattas.

Europeiska samråd

En viktig men ofta förbisedd del av påverkansarbetet på både europeisk och nationell nivå är de öppna samråds- och remissförfaranden som EU-kommissionen och Regeringskansliet genomför inför ny lagstiftning och nya politiska initiativ.

EU:s samråd och nationella remisser är öppna för alla att besvara – såväl medborgare som organisationer, myndigheter och företag. I samband med att ny europeisk lagstiftning förbereds öppnas ofta flera olika samråd under lagstiftningsprocessens gång, både före och efter att ett konkret lagförslag har presenterats.

I ett tidigt skede kan kommissionen exempelvis publicera en så kallad Call for Evidence eller Call for Action, där allmänheten bjuds in att lämna synpunkter och förslag på lösningar inom ett visst politikområde. Dessa initiativ fungerar också som viktiga signaler om vilka frågor kommissionen arbetar med och vilka lagstiftningsförslag som kan vara på väg under det kommande året.

För berörda aktörer är detta ett viktigt tillfälle att förbereda analyser, underlag och inspel till kommissionen samt till EU:s lagstiftande institutioner – Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Ju bättre beslutsunderlag som finns tillgängliga, desto bättre förutsättningar har beslutsfattarna att fatta välgrundade beslut.

De inspel som lämnas kan bland annat bestå av positionspapper, politiska ställningstaganden eller konkreta ändringsförslag med förslag på hur lagstiftning kan utformas, ändras eller kompletteras.

Ytterligare samråd öppnas vanligtvis både inför och efter att kommissionen har presenterat ett skarpt lagförslag. Dessa kan vara utformade på olika sätt, men består ofta av frågeformulär kombinerade med möjligheten att lämna mer utförliga synpunkter i fritext.

Nationell nivå

Även på nationell nivå finns olika former av samråds- och remissförfaranden. När EU-kommissionen presenterar ny lagstiftning inleder regeringen normalt en nationell process för att analysera förslagets konsekvenser.

En central del av detta arbete är regeringens faktapromemoria (Fakta-PM), som normalt ska presenteras inom fem veckor efter att kommissionen lagt fram sitt förslag, även om undantag kan förekomma, exempelvis under sommarmånaderna.

I anslutning till detta öppnas ofta remissförfaranden där olika intressenter ges möjlighet att lämna synpunkter på den aktuella frågan. Bland remissinstanserna återfinns vanligtvis kommuner, regioner, myndigheter, organisationer och näringslivsaktörer.

Även aktörer som inte formellt har bjudits in att svara har möjlighet att lämna synpunkter, eftersom remissförfarandena i praktiken är öppna för allmänheten och andra berörda intressenter.

Småland Blekinge Halland South Sweden

Arbetet med att besvara samråd och remisser är en viktig del av svenska regioners påverkansarbete på europeisk nivå. De svenska Brysselkontoren bidrar varje år genom att bevaka, informera om och samordna inspel till ett flertal europeiska samråd.

Brysselkontoret, som fungerar som regionernas förlängda arm i EU, uppmärksammar löpande hemmaorganisationerna på öppna eller kommande samråd. Därefter får respektive region, i dialog med Brysselkontoret, ta ställning till om ett svar ska lämnas in.

Ofta underlättas arbetet av att det redan finns tematiska och politiskt förankrade positionspapper som kan ligga till grund för inspelen. I vissa fall kan regionerna även utgå från regionala utvecklingsstrategier eller andra relevanta styrdokument.

Om det saknas politiskt förankrade ställningstaganden kan det däremot krävas att frågan bereds och beslutas enligt ordinarie politiska beslutsprocesser innan ett yttrande kan lämnas.

Besvarade samråd 2026

Under 2026 har SBHSS och de enskilda regionerna inom samarbetet svarat på flera europeiska samråd.

Nedan listas de samråd där SBHSS-regionerna har lämnat in svar under 2026, samt de samråd som fortfarande är öppna under sommaren 2026.

Aktuella EU-samråd sommaren 2026:

Vill du veta mer om SBHSS påverkansarbete och möjligheter till att svara på samråd? Kontakta då EU-handläggare, Martin Broberg.

Vidare läsning:

SBHSS positioner:

SBHSS Vattenposition

SBHSS Skogsposition

SBHSS Energiposition

Mer information om EU:s samråd:

Kommissionens video om europeiska samråd

Kommissionens hemsida för samråd – ”Have your say”