Nyligen nådde EU-parlamentet och ministerrådet en preliminär överenskommelse om unionens nästa flerårsbudget (MFF) och återhämtningsinstrument för 2021-2027. Dels innefattar överenskommelsen högre ambitioner gällande biologisk mångfald och förstärkt övervakning av utgifter för biologisk mångfald och klimat, dels en förstärkning i forma av tillskott till sektorsprogram så som Erasmus+, EU4Health och Horisont Europa, och dels ett nytt regelverk och nya inkomstkällor. Vidare kan eventuellt mer EU-medel tilldelas Sverige. Kompromissen måste nu godkännas i sin helhet formellt av både av parlamentet och rådet.

 

Den preliminära överenskommelsen innebär ytterligare 16 miljarder EUR, utöver det som EU:s stats- och regeringschefer enades om under toppmötet i juli 2020. 15 miljarder EUR väntas fördelas till flaggskepsprogram som berör forskning, hälsa, klimat, gränsskydd, utbytesstudier och åtgärder inom Covid-19 krisen. Resterande miljard ska användas för att stärka och göra EU motståndskraftigt inför kommande kriser och behov. Dessa 16 miljarder EUR kommer finansieras genom böter som EU-kommissionen utdömer till företag som begått konkurrensöverträdelser, enligt Europaparlamentets pressmeddelande.

 

Källa: Twitter @EP_Budgets

 

EU-budgetens nya inkomstkällor

I överenskommelsen berörs även EU-budgetens inkomstkällor (även kallat egna medel) som har varit oförändrade under flera decennier. De senaste åren har parlamentet upprepade gånger begärt en reform av systemet för egna medel. Med anledning av Covid-19-pandemin  har det blivit en viktig fråga bland många parlamentsledamöter som menar att nya inkomstkällor behövs för att täcka kostnaderna för återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU (NGEU), förhindra kraftiga minskningar av EU:s budgetutgifter och se till att Covid-19-insatserna inte blir en börda för kommande generationer. Parlamentets föreslagna tidtabell för att införa de nya intäktskällorna är exempelvis följande:

  • 1 januari 2021: ett nytt nationellt bidrag baserat på icke-återvunnet avfall från plastförpackningar (vilket skulle skapa incitament för att minska engångsplast, uppmuntra återvinning och stimulera den cirkulära ekonomin)
  • 1 januari 2021: egna medel baserade på intäkter från systemet med utsläppshandel (intäkter från systemet som begränsar mängden växthusgaser som energiintensiv industri, energiproducenter och flygbolag släpper ut).
  • 1 januari 2023: egna medel baserade på en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (ett koldioxidpris på importer av vissa varor från länder utanför EU, för att trygga rättvisa regler i kampen mot klimatförändringar).
  • 1 januari 2024: egna medel baserade på en skatt på finansiella transaktioner (för att garantera att den finansiella sektorn betalar sin beskärda del av skatter)
  • 1 januari 2026: egna medel kopplade till den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (en andel av företags beskattningsbara vinster som räknas ut enligt gemensamma EU-regler).

 

Nytt regelverk för EU-medel

Sedan tidigare har det tyska ordförandeskapet och Europaparlamentets förhandlare nått en överenskommelse om en ny allmän villkorsstyrning som ska skydda EU:s budget, genom att koppla samman EU:s utbetalningar till grundläggande demokratiska principer. Det vill säga, från och med 2021 kan EU, genom detta regelverk, hålla inne EU-medel till medlemsländer som bryta mot rättsstatsprincipen och unionens ekonomiska intressen. I enlighet med detta har Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, som sedan länge kritiserats för att bryta mot hittills vedertagna principer, hotat att blockera hela uppgörelsen med hänvisning till att man inte står bakom en överenskommelse om ett nytt regelverk som stoppar EU-medel till länder som bryter mot grundläggande demokratiska principer. Såväl EU:s långtidsbudget på 1 074,3 miljarder EUR som återhämtningsinstrumentet NextGenerationEU (NGEU) på 750 miljarder EUR förväntas omfattas av denna nya preliminära villkorsstyrning.

 

Sverige kan få en eller flera miljarder kronor

Enligt Europaparlamentariker Erik Bergkvist (S), suppleant i parlamentets budgetutskott, bör minst en eller ett par miljarder kronor tilldelas Sverige i klimatarbetet som en konsekvens av de ytterligare 16 miljarder EUR som preliminärt tillförs i EU-budgeten. Med andra ord betyder detta att Sverige tilldelas mer EU-medel än vad EU-ländernas stats- och regeringschefer kommit överens om under våren 2020. Även om siffrorna är preliminära menar Bergqvist att det är viktigt att pengarna riktas gentemot den gröna omställningen och att den regionala och lokala nivån inkluderas i implementeringen av dessa pengar. För Småland-Blekinge-Hallands del är det därmed av intresse att följa diskussionerna och för att veta hur mycket som kan tillfalla Sverige, vad det är tänkt att användas till och hur fördelningen av medlet kommer att se ut.

 

Nästa steg

För att EU:s flerårsbudget ska kunna trädas i kraft och programperioden starta, måste nu parlamentet och rådet i sin helhet formellt godkänna budgeten. Den nuvarande fleråriga budgeten löper ut 31 december 2020 varför den väntas godkännas innan dess.

 

Läs mer om långtidsbudgeten här.