Tidigare i veckan presentrade EU-kommissionen en klimatpakt tillsammans med en klimatlagslagstiftning, vilka båda syftar rill att engagera medborgarna och driva samhället mot en snabbare omställning till ett klimatneutralt Europa 2025. Införandet av både lagstiftande åtgärder och medborgarengagemang kan på olika sätt ha betydelse och påverka Småland-Blekinge-Halland.

EU:s klimatlag
 

– I dag omsätter vi våra ord i handling för att visa européerna att vi menar allvar med att nå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, säger EU-kommissionens verkställande vice ordförande, Frans Timmermans, som ansvarar för den europeiska gröna given.

Klimatlagen syftar till att höja ambitionsnivån bland europeiska och internationella aktörer för att tillsammans nå de mål som fastslogs i Parisavtalet 2015. EU-kommissionen tar genom klimatlagen fram rättsligt bindande mål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. EU:s institutioner och medlemsländer är därmed juridiskt skyldiga att effektivt arbeta på EU- och nationell nivå för att nå målet.

Framstegen ska utvärderas var femte år enligt de principer som fastslogs inom ramen för Parisavtalet. Nedan listas de åtgärder och insatser som EU planerar framöver.

  • På grundval av en omfattande konsekvensbedömning kommer EU-kommissionen att föreslå ett nytt EU-mål för minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030. Klimatlagen kommer att ändras när konsekvensbedömningen har slutförts.
     
  • Senast i juni 2021 kommer EU-kommissionen att se över alla relevanta politiska instrument och föreslå ändringar där det behövs för att uppnå de nya utsläppsminskningarna för 2030.  
     
  • EU-kommissionen föreslår att man fastställer en EU-omfattande utvecklingsbana för minskningen av växthusgasutsläpp under perioden 2030–2050 för att mäta framstegen och skapa förutsättbarhet för myndigheter, företag och enskilda.
     
  • Senast i september 2023 och vart femte år därefter kommer EU-kommissionen att bedöma hur väl EU:s och ländernas åtgärder stämmer överens med klimatneutralitetsmålet och utvecklingsbanan för 2030-2050.
     
  • EU-kommissionen får befogenheter att utfärda rekommendationer till medlemsländer vars åtgärder inte är förenliga med klimatneutralitetsmålet, och det berörda landet måste ta hänsyn till rekommendationerna eller förklara varför det inte gör det. EU-kommissionen kan även granska om utvecklingsbanan och de EU-omfattande åtgärderna håller måttet.
     
  • Medlemsländerna måste också utarbeta och genomföra anpassningsstrategier för att bli mindre sårbara för klimatförändringarnas effekter och bättre kunna stå emot dem.

För att kunna uppnå de skärpta klimatmålen som nu sätts i klimatlagen kommer EU-kommissionen se över befintlig lagstiftning kopplat till energi (energieffektivitet, förnybar energi), utsläpp (ETS, LULUCF, ansvarsfördelning), m.fl.

Som utgångspunkt bör en europeisk klimatlag vara positivt för Sverige och våra regioner, då vi redan har höga klimatambitioner och ett näringsliv med innovativa lösningar. Dock kan de vara värt att hålla kolla på uppdatering av lagstiftning då vi vid tidigare översyner av t.ex. LULUCF och direktivet för förnybar energi funnits meningsskiljaktigheter med EU-kommissionens förslag och oro över diskussionerna i förhandlingarna. EU-kommissionens förslag till översyn är planerat till 2021

”Målet kan låta ambitiöst men är långt ifrån tillräckligt.”
Trots EU:s uttalade ambitioner och mål är inte alla parter lika optimistiska. Jakop Dalunde (MP), Pär Holmgren (MP) och Alice Bah Kuhnke (MP) skriver tillsammans i en debattartikel (DN) att EU:s klimatlag är långt ifrån tillräcklig. De gröna politikerna välkomnar initiativet men menar samtidigt att för att få en verklig effekt krävs det att klimatlagen fylls med konkret innehåll och även stärks upp av stödjande strategier. 

Även Greta Thunberg sågar EU:s initiativ och menar att lagens fokus är helt fel. Thunberg anser att vi måste lägga i en högre växel redan under 2020-talet, snarare än att sätta långsiktiga mål för 2050. Den unga klimataktivisten menar också att alla klimatlagar måste bygga på bästa tillgängliga vetenskap och även inkludera Parisavtalets aspekter på jämlikhet och rättvisa.

 

EU:s klimatpakt

Till skillnad från klimatlagen använder klimatpakten mjukare metoder och frivillighet. EU-kommissionen avser att klimatpakten ska ge alla en röst och möjlighet att utforma nya klimatåtgärder, dela information, starta gräsrotsaktiviteter samt ge förslag till hållbara lösningar som alla kan ta del av.

EU-kommissionens klimatpakt syftar att informera, inspirera och främja samarbete mellan människor och organisationer, allt från nationella, regionala och lokala myndigheter till företag, fackföreningar, organisationer i det civila samhället. Även utbildningsinstitutioner, forsknings- och innovationsorganisationer, konsumentgrupper och individer anses ha en viktig del i arbetet mot ett hållbarare samhälle. Klimatpakten är direkt relevant för medlemmarna i SBHSS, då den syftar till att engagera just regioner och den lokala nivån till att förbinda sig till ett antal ’löften’ gällande klimatomställningen. Till skillnad från den gröna given som redogör för hur Europa ska lyckas bli den första klimatneutrala kontinenten 2050, avser klimatpakten att engagera samhället och framförallt medborgarna i omställningen. I vissa fall kommer dessa plattformar också kopplas till redan etablerade initiativ såsom Borgmästaravtalet, vilket är ett avtal där flera lokala myndigheter har gått samman och frivillig grund valt att implementera EU:s miljö och-klimatmål. Flertalet kommuner från Småland-Blekinge-Halland är med i Borgmästaravtalet.

Kommissionen kommer även att främja åtaganden (offentliga åtaganden) och stödja relevanta initiativ med kunskap, för att inspirera till ytterligare åtgärder i Europa och globalt.

Inom följande områden kommer kommissionen att kunna ge riktat stöd:

  • byggnader, genom att stimulera rådgivningstjänster, underlätta smart finansiering och hjälpa lokala myndigheter för energieffektiva bostäder;
  • mobilitet, genom att stödja städer med kunskap, öka medvetenheten och eventuellt ge riktat ekonomiskt stöd för hållbara mobilitetsplaner; och
  • trädplantering, natur-förnyelse och främja gröna stadsområden.

Klimatpakten lades upp för offentligt samråd den 4 mars och kommer att finnas tillgänglig fram till den 27 maj för alla medborgare, organisationer och aktörer från nationell till regional nivå att bidra med synpunkter och tillägg som kan förbättra de förslag som presenterats i klimatpakten.