Grundstenarna för cirkulär ekonomi i EU lades 2015 när EU-kommissionen presenterade sin första handlingsplan. Kommissionen har i år antagit en ny handlingsplan för cirkulär ekonomi - en av de viktigaste pelarna inom den europeiska gröna given och EU:s industristrategi. Handlingsplanen pekar ut en rad åtgärder som kommer genomföras de närmsta par åren, allt från konkret lagstiftning till strategier. Vi ser att flera av dessa åtgärder kan vara av stor vikt för våra regioner.

EU´s New Circular Economy Action Plan utgör en viktig del av den tillväxtstrategi EU lanserade tidigare i år, nämligen den gröna given. I samma veva ingår handlingsplanen för cirkulär ekonomi även in i industristrategin. I handlingsplanen presenteras inte bara vackra ord, men också konkreta lagförslag som direkt och indirekt berör våra aktörer på hemmaplan – bland annat planeras en strategi för hållbar byggd miljö, policy för biobaserade plaster, och krav gällande andelen grön upphandling i det offentliga.

Handlingsplanen adresserar områden, via en rad åtgärder inom varje område:

  • Göra hållbara produkter till normen i EU
  • Stärka konsumenternas ställning
  • Fokus på de sektorer som använder flest resurser och där potentialen för cirkularitet är hög
  • Säkerställa mindre avfall
  • En cirkulär ekonomi som fungerat för människor, regioner och städer
  • Leda globala insatser för cirkulär ekonomi

Nedan presenterar vi ett urval av åtgärder som vi bedömer är särskilt  relevanta för aktörer i våra regioner. SBHSS kommer att löpande bevaka policyarbetet och vi välkomnar input kring vad ni anser är relevant, om ni vill att vi tittar djupare på ett särskilt område eller andra önskemål. Vi går igenom dem enligt den ordning de listas i handlingsplanen, inte utefter prioritet.

Stärka konsumenter och offentliga upphandlare
Offentliga sektorns köpkraft motsvarar cirka 14 % av EU:s BNP och kan därav fungera som en drivkraft för efterfrågan på hållbara produkter. Denna potential måste utnyttjas – därav kommer kommissionen att föreslå ett krav på andelen grön offentlig upphandling från och med 2021 (Green Public Procurement = GPP) och även införa krav på att andelen grön offentlig upphandling måste rapporteras – utan att skapa en administrativ börda för upphandlare. Kommissionen kommer även bidra med kunskapsstöd via vägledning, utbildning, och spridning av god praxis genom att erbjuda offentliga upphandlare att delta i ”Public Buyers for Climate and Environment” – ett initiativ för att underlätta utbyten mellan engagerade upphandlare som vill införa större andel GPP.  Då våra medlemmar är stora offentligare upphandlare finns det direkt koppling till våras medlemmar. Det kan vara värt att fundera på hur detta påverkar t.ex. hälsa- och sjukvård och kollektivtrafiken.

Cirkularitet i prodoktionsprocesser

Det cirkulära tänket är en väsentlig del av en bredare omvandling av industrin mot klimatneutralitet och långsiktig konkurrenskraft. Den cirkulära ekonomin kan leda till betydande besparingar i värdekedjor, främja produktionsprocesser och öppna upp nya ekonomiska möjligheter. Detta är något som är relevant även för vårt regionala näringsliv, och redan idag bedriver SBHSS medlemmar projekt för att underlätta denna omställning för just näringslivet. Därmed kan de satsningar som sker vara av intresse för våra regioner i ett regionalt utvecklingsperspektiv. Kommissionen att främja ett cirkulärt tänk inom industrin genom att:

  • Underlätta industriell symbios genom utvecklandet av ett branschledd rapporterings- & certifieringssystem samt underlätta implementeringen av industriell symbios
  • Utvärdera alternativ för att ytterligare främja cirkularitet i industriella processer, även i samband med granskningen (uppdatering?) av direktivet för industriella utsläpp. Integration av praxis för cirkulär ekonomi i kommande referensdokument för ”Best Available Techniques” (BREF).
  • Främja användningen av digital teknik för spårning och kartläggning av resurser
  • Stödja en hållbar och cirkulär biobaserad sektor genom implementeringen av den bioekonomiska handlingsplanen
  • Den nya SME-strategin kommer att främja cirkulärt industriellt samarbete mellan små och medelstora företag som bygger på utbildning och rådgivning under Enterprise Europe Network om klustersamarbete och kunskapsöverföring via European Resource Efficiency Knowledge Centre (EREK).
     

Key product value chains

Det krävs omfattande och samordnade åtgärder för att befintliga värdekedjor mer hållbara. EU-kommissionen tar sig nu an sju särskilt avgörande värdekedjor[1]. Flera av dessa har direkt relevans för oss, inte minst byggnation och byggnader, livsmedel och plaster. Kommissionen kommer att samarbeta med intressenter inom dessa värdekedjor för att identifiera hinder som försvårar implementeringen av cirkulära produkter och även arbeta för att överkomma dessa hinder.
Nedan finner ni exempel på befintliga värdekedjor som handlingsplanen behandlar som vi bedömer kan vara av särskilt intresse för våra medlemmar:

  • Byggnation och byggnader

Utifrån våra styrkor inom hållbart byggande i trä, är det särskilt relevant att EU-kommissionen under 2021 avser lansera en strategi för hållbar byggd miljö. Strategin ska ta sig an sektorn ur flera olika policy-perspektiv, allt från klimat till kompetens. En av de intressanta åtgärderna som strategin förslås innehålla är t.ex. att det europeiska LCA-ramverket Level(s) ska integreras i offentlig upphandling. Detta skulle särskilt kunna gynna träbyggnadssektorn, då byggande i trä som regel är mer hållbart än andra material i ett LCA-perspektiv. När strategin, och framför allt de konkreta åtgärderna tas fram, kan det vara värt att hålla ett vakande öka på detaljer såsom definitioner och beräkningsmetoder. Det finns även möjlighet att agera mer proaktivt och ha kontakt med ansvariga på EU-kommissionen under deras tidiga tankeprocess. Värt att nämnas att det finns en stark närvaro av betongindustrin i Bryssel.

Sist i handlingsplanen för cirkulär ekonomi finns även ett antal horisontella åtgärder. Bland dessa ett förlag om att ta fram certifiering av koldioxidupptag dvs. tydliggöra vilka produkter som bidrar till ett ökat upptag av koldioxid. Här nämns både hållbart skogsbruk och träbyggnation. Ett sådant system kan vara både vara en möjlighet och ett hot för skog- och träbaserad sektor, beroende på hur det utformas. Proaktivt påverkansarbete är nyckeln även här.

  • Plast

Som ett sista initiativ under föregående handlingsplan för cirkulär ekonomi lanserades EU:s plaststrategi. Detta arbete tar man nu vidare. Något som kan vara särskilt intressant att hålla koll på är det policyramverk som ska tas fram för biobaserade plaster. Genom detta vill man bland annat säkerställa att biobaserade råvaror verkligen är mer ekologiskt hållbara. För den skoglig- och träbaserade sektorn kan det vara relevant att bevaka hur diskussionerna kring plaster  baserade på från skoglig biomassa..

  • Livsmedel, vatten och näringsämnen

Kommissionen kommer även att föreslå ett mål för minskning av matavfall som en nyckelåtgärd under EU: s kommande Jord-till-bord-strategin, som omfattar värdekedjan för livsmedel.

EU-kommissionen har sedan tidigare föreslagit en förordning om vattenanvändning (Water Reuse Regulation) som syftar till att uppmuntra cirkulära metoder för återanvändning av vatten i jordbruket. Förhandling om förslaget pågår och nästa steg är att den ska godkännas av Europaparlamentet. Förordningen kommer att behandla återanvändningen av vatten även i industriella processer. Dessutom ska en integrerad plan för näringshantering läggas fram för att säkerställa en mer hållbar användning av näringsämnen och stimulera marknaderna för återvunna näringsämnen. Kommissionen kommer också att överväga att se över direktiv om avloppsrening och avloppsslam och kommer att bedöma naturliga metoder för att ta bort näringsämnen, såsom alger. Då industriell symbios är intressant för flera sektorer i SBH, så som möjligheten att nyttja avfallsvatten från livsmedelsproduktion, kan det vara intressant att följa de lagförslag och åtgärder som läggs fram och se vilka möjligheter som det öppnar upp för oss.

 

Minskat avfall, ökat värde

Likt EU:s första handlingsplan för cirkulär ekonomi, adresseras även avfall i den nya handlingsplanen. Då avfall har betydelse för kommuner ur många hänseenden, kan det vara värt att vara observant på vilka förslag som finns i tidsplanen. Det nämns t.ex. EU-harmonisering gällande avfallssorteringsmodeller år 2021 och skärpta avfallsminskningsmål år 2022.

 

En cirkulär ekonomi som fungerar för människor, regioner och städer

I handlingsplanen berörs också stöd för att skapa arbetstillfällen och stödja kompetens inom cirkulär ekonomi. Bland annat vill kommissionen uppdatera Europas kompetensagenda (Skills Agenda), lansera partnerskap mellan stora aktörer för kompetens inom cirkulär ekonomi (Pact for Skills) och även en handlingsplan för social ekonomi, som går under den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Investeringar inom utbildning, upplärning och livslångt lärande ska främjas genom Europeiska Socialfonden Plus (ESF+). Kommissionen vill använda sig av sammanhållningspolitiken för att stödja den regionala nivån och göra så att även den regionala nivån gynnas av övergången till en mer cirkulär ekonomi. Fonden för rättvis omställning nämns som en annanfinansieringskälla, i Sverige väntas den dock främst stödja regioner i norra Sverige).

Driva omställningen genom forskning, innovation och digitalisering

Europeiska regionala utvecklingsfonden (genom smart specialisering) LIFE-programmet och Horisont Europa ska alla stödja innovation inom cirkulär ekonomi i syfte att ta fram fler gröna innovativa lösningar till marknaden. Horisont Europa kommer att stödja utvecklingen av indikatorer och data, nya material och produkter, substitution och eliminering av farliga ämnen baserade på ”safe by design” -metoden, cirkulära affärsmodeller och ny produktion & återvinningsteknologi, inkluderat utforskningen av potentialen för kemisk återvinning. Nödvändigheten av digitala verktyg lyfts fram. Marie Sklodowska Curie Actions (under Horisont Europa) kan dessutom stödja kompetensutveckling, utbildning och rörlighet för forskare inom detta område. Det finns med andra ord en rad källor för regioner, lärosäten och andra aktörer, att nyttja i arbetet för en cirkulär ekonomi. Dessa möjligheter kan vara något att ta med sig i den strategiska planeringen för insatser på området.

 

Avslutande ord

Handlingsplanen presenterar en våg av förslag som påverkar våra möjligheter och som är viktiga att ta med i den strategiska planering framöver. Det är givetvis intressant för SBH att ha koll på de delarna som är utpekade i detta dokument, men vi bedömer uppmanar även att titta på handlingsplanen i dess helhet. Cirkulär ekonomi genomsyrar EU:s arbete allt mer och vävs in i övergripande strategier, mål och ambitionerna för EU framöver. Vi ser därför att det är viktigt att försöka agera så proaktivt som möjligt. Brysselkontoret tar gärna upp en dialog kring detta och hjälper till med att lägga upp strategiska planer i syfte att navigera genom denna tunga handlingsplan. 

Här når ni alla förslag och vilket år de är tänkta att lanseras (annex)

 

[1] Följande sju värdekedjor pekas ut: elektronik och IT, batterier och fordon, förpackningar, plaster, textilier, byggnation och byggnader, samt livsmedel, vatten och näringsämnen.