Sydsvenska regioner hämtade inspiration från Slovenien om smart specialisering
Hur gör ett land med drygt två miljoner invånare för att samla många små och specialiserade styrkor för att bli tillräckligt stora för att kunna ta del av extern finansiering och andras kompetenser? Den frågan löpte som en röd tråd när Småland och Öarnas samarbetsprojekt Partnerskap för innovation besökte Slovenien den 21–23 september 2026. Delar av Brysselkontoret hängde med på resan och återger i denna artikel några av höjdpunkterna från besöket.
Vad var syftet med resan?
Syftet med resan var att se hur Slovenien arbetar med smart specialisering, den metod för regional utveckling som EU använder och som bygger på att regioner ska koncentrera resurser för forskning och innovation till områden med störst potential. Genom lokal, regional, nationell och internationell samverkan kan näringsliv, akademi och offentlig sektor låna styrkor av varandra för att gemensamt stärka den regionala konkurrenskraften. Slovenien är ett av Europas mest intressanta exempel på hur smart specialisering kan användas som ett aktivt styrinstrument för industriell omställning, forskning och innovation. Resan skulle också ge nya kontakter för samarbeten, projekt och finansiering mellan svenska och slovenska aktörer. Den genomfördes och finansierades inom projektet Utblick 2.0, som ska ge internationella perspektiv och nya nätverk till aktörerna bakom Partnerskap för innovation. En del av upplägget är att varje studiebesök ska leda till ett konkret erbjudande om samverkan till värdarna.
Studieresan till Slovenien arrangerades av Partnerskap för innovation, den gemensamma plattformen för smart specialisering i Småland, på Öland och Gotland. Bakom samarbetet står Region Kalmar län, Region Jönköpings län, Region Kronoberg och Region Gotland, som har kommit överens om att samarbeta kring smart specialisering för att tillsammans stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften hos små och medelstora företag i sin geografi. Samarbetet drivs som ett projekt 2024–2028 och medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Regionerna har identifierat fem gemensamma kunskapsområden och tagit fram en utvecklingsagenda för varje område. En samordningsaktör driver arbetet för respektive utvecklingsagenda över hela geografin.
Samordningsaktörerna är följande:
- industriell utveckling, Campus Ljungby
- livsmedel, IUC Kalmar (industriellt utvecklingscentrum) och Livsmedelsutveckling Sydost
- skog och trä, Nässjö Träcentrum
- besöksnäring, Gotlands Förenade Besöksnäring
- digital tjänsteutveckling, Science Park Jönköping
I delegationen fanns företrädare för Region Jönköpings län, Region Kalmar län och Region Kronoberg samt för samordningsaktörerna Science Park Jönköping, IUC Kalmar och Campus Ljungby. Region Gotland och Nässjö Träcentrum skulle också ha varit med men fick förhinder.
Värdar var Slovenian Business and Research Association (SBRA), som företräder slovenska organisationer i Bryssel, och Jožef Stefan-institutet i Ljubljana.
Dag 1. Hur arbetar Slovenien med smart specialisering?
Den första dagen, den 21 september, tillbringade delegationen på Jožef Stefan-institutet, Sloveniens största forskningsinstitut inom naturvetenskap och teknik, som vill vara en brygga mellan forskning och näringsliv. Dit hade värdarna bjudit in en bred krets, däribland företrädare för forskningsinstitut, ministeriet för sammanhållning och regional utveckling, flera strategiska innovationspartnerskap där bland annat företag ingår, Sloveniens skogsinstitut (GOZDIS), myndigheten SPIRIT Slovenia och SBRA. Värdarna presenterade generöst och grundligt sina uppdrag, vad de kan erbjuda och Sloveniens arbete med smart specialisering. Den svenska delegationen fick i sin tur presentera sig och beskriva sina styrkor och utmaningar. Brysselkontoret presenterade SBHSS-samarbetet och hur kontoret arbetar med policy och samarbeten i Bryssel och på hemmaplan i Sverige och därefter presenterade Region Kalmar län Partnerskap för innovation.
Slovenien har arbetat med smart specialisering sedan 2015 och förbereder nu nästa strategi, som ska gälla 2026–2034. Strategin styr hur landet stöder forskning och innovation, från små checkar till företag till större forsknings- och demonstrationsprojekt. Värdarna hade också gjort sin läxa. Ministeriet hade på förhand jämfört de svenska regionernas prioriteringar i EU:s databas för smart specialisering med de slovenska och visade att livsmedel liksom smarta byggnader och trä återkommer hos tre av de fyra regionerna. Företrädare för ministeriet lyfte också fram de slovenska perspektiven på EU:s kommande långtidsbudget, vilket var intressant att ta del av.
En stor del av dagen ägnades åt Factories of the Future, ett av Sloveniens strategiska forsknings- och innovationspartnerskap (SRIP). Företrädare för nio teknikområden presenterade vad de kan erbjuda, från robotik, styrteknik och fotonik till plasmateknik, smarta verktyg och återvinning av sällsynta jordartsmetaller. Enligt partnerskapet ligger Slovenien på fjärde plats i Europa när det gäller robottäthet inom tillverkningsindustrin, och i landet finns bland annat robottillverkaren Yaskawa, som har både utveckling och tillverkning där, och dessutom har verksamhet i både Jönköping och Kalmar län. Därefter presenterade partnerskapet för smarta städer och samhällen sitt arbete, liksom SPIRIT Slovenia, som främjar investeringar, entreprenörskap och internationalisering, och SBRA, som arbetar i Bryssel på ungefär samma sätt som ett regionalt Brysselkontor.
Slovenien är, liksom Sverige, ett skogsland, och skogsfrågorna fick självklart utrymme under dagen. Nästan 60 procent av landets yta är täckt av skog. Historien skiljer sig dock något från den svenska. Storskaliga kalhyggen förbjöds redan kort efter andra världskriget, och skogsbruket är därför naturnära, med mindre volymer, men goda förutsättningar för högförädlade träprodukter. Sloveniens skogsinstitut kan bli en intressant partner för skogsgruppen inom ERIAFF, ett europeiskt nätverk av regioner för innovation inom jordbruk, livsmedel och skogsbruk. Skog och trä fick sedan en naturlig fortsättning under den andra dagen.
Dagen avslutades med ett samtal om slutsatser och nästa steg. SPIRIT Slovenia pekade ut Sverige som ett viktigt partnerland och vill utveckla fler aktiviteter tillsammans med de nordiska länderna. Budskapet från värdarna var att det är dags att gå från erfarenhetsutbyte till gemensamma projekt och affärer. Slovenska aktörer förbereder bland annat en EU-ansökan om humanoida robotar och visade intresse för svenska partner.
Dag 2. Studiebesök på forskningsinstitutet InnoRenew och träfabriken Profiles
Den andra dagen, den 22 september, lämnade delegationen Ljubljana för studiebesök med skog och trä som tema. Första anhalt var InnoRenew CoE (Centre of Excellence) i kuststaden Izola, ett centrum för spetsforskning om förnybara material och hållbart byggande. Centrets ledning och forskare tog emot gruppen. Redan byggnaden var imponerande. Den är Sloveniens största träbyggnad och uppförd med modern träteknik. Fasaden av lärkträ skyddas mot kustklimatet av en levande ytbehandling med svampen Aureobasidium pullulans, och mer än hundra sensorer mäter fukt, temperatur och vibrationer i stommen. InnoRenew har redan upparbetade kontakter med Linnéuniversitetet, en av SBHSS ägare, bland annat genom ett gemensamt forskningsprojekt om höga trähus.
Dagen avslutades i Razdrto hos Profiles, ett familjeföretag som grundades 1968 och som är världens största producent av träplugg. Företaget tillverkar omkring 15 miljoner pluggar om dagen, även lameller för möbelindustrin, och exporterar 99 procent av produktionen till Europa och USA, bland annat till Sverige. IKEA hör till kunderna, och kopplingen till den småländska möbelindustrin var tydlig.
Även denna dag avslutades med reflekterande diskussioner med värdarna. Samtalen handlade bland annat om hur forskningen om trä och nya material kan komma företag och lärosäten i Sydsverige till nytta, och om möjligheterna att bygga vidare på kontakterna med Linnéuniversitetet och Nässjö Träcentrum.
Dag 3. Vad tar delegationen med sig hem?
Den tredje dagen, den 23 september, samlades delegationen för en gemensam reflektion innan hemresan. Den tydligaste lärdomen var att prioriteringar inte automatiskt leder till förändringar. Sloveniens styrka ligger lika mycket i de strukturer som håller ihop arbetet som i valet av områden. Samtidigt är Slovenien självkritiskt. Samarbetet är fortfarande starkare inom varje område än mellan dem, och effekterna av satsningarna har varit tydligare för exporten än för produktiviteten. En av de utmaningar som lyftes fram var också hur forskning och nya idéer bättre kan omhändertas och implementeras till faktiska lösningar i näringsliv och samhälle.
Flera av iakttagelserna går att föra över till Småland och Öarna. Finansieringen behöver hänga ihop i en kedja från forskning till demonstration och marknad, i stället för att projekt bedöms ett och ett. Många av de mest intressanta möjligheterna finns där områdena möts, som robotik och livsmedel, artificiell intelligens (AI) och skogsbruk eller design och trä.
Hur kan samarbetet gå vidare?
Flera intressanta samverkansmöjligheter identifierades under resan. Bland annat har Yaskawa, som nämndes under den första dagen, verksamhet i både Slovenien och Småland och är redan en länk mellan ländernas miljöer för robotik och automation. Andra möjliga spår är den slovenska ansökan om humanoida robotar och ett fördjupat samarbete om skog och bioekonomi inom ERIAFF, där det slovenska skogsinstitutet kan vara en naturlig partner. Samordningsaktörerna i Partnerskap för innovation kan här bli tydliga ingångar för slovenska aktörer som söker partner inom respektive kunskapsområde.
Både slovener och svenskar lyfte gemensamma EU-projekt som den bästa vägen från kontakt till samarbete, till exempel inom Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation, eller I3, EU:s instrument för interregionala innovationsinvesteringar.
Samtidigt förhandlas EU:s långtidsbudget för 2028–2034, som kontoret rapporterat om i artikeln EU:s långtidsbudget 2028–2034, del 1. Det gör det viktigt att positionera sig och bygga upp samarbeten redan nu för att möta de nya prioriteringarna i budgeten, som ska gälla från och med 2028. Samarbeten behöver vara på plats för att kunna ta del av EU:s medel för forskning och innovation som i högre grad än innan riktar sig till större aktörer med europeisk spets. Förberedelsearbetet kan därmed bli avgörande för att sydsvenska regioner ska stå rustade när nästa långtidsbudget börjar gälla.
Vad händer nu?
Kontakterna från resan ska nu följas upp inom Partnerskap för innovation. Bland idéerna finns en gemensam karta över svenska och slovenska aktörer och kompetenser inom de mest relevanta områdena, och en gemensam bevakning av kommande EU-utlysningar. Brysselkontoret följer arbetet och bidrar gärna med kontakter i Bryssel. Ett stort tack riktas till SBRA, Jožef Stefan-institutet och alla värdar och talare för tre inspirerande dagar.
Vill du veta mer om studiebesöket eller Partnerskap för innovation? Kontakta EU-handläggare Martin Broberg eller Eva Molander, eller läs mer på Region Kalmar läns sida om Partnerskap för innovation.
För vidare läsning
Partnerskap för innovation (Region Kalmar län)