Rapportörsgruppen för skog mötte skogsnäringen och naturvården i Halland

Hur påverkar EU:s lagstiftning skogsnäringen och industrin i södra Sverige? Det ville Småland-Blekinge-Hallands rapportörsgrupp för skog lära sig mer om under ett studiebesök i Halland den 16 september 2026. Skogsindustrin står sig fortsatt stark med investeringar i nya högteknologiska maskiner och fabriker, men ser samtidigt med oro på omvärldsläget och hoppas på fler regellättnader i Europa.

Vikten av att se med egna ögon

Den 16 september åkte rapportörsgruppen för skog inom Småland Blekinge Halland South Sweden (SBHSS), samarbetet mellan regionerna och lärosätena i Småland, Blekinge och Halland, på studiebesök till skogsföretagen Derome och Södra samt till Åkulla bokskogar i Halland. Region Halland hade planerat och arrangerat resan, och med på bussen fanns femton deltagare, både förtroendevalda och tjänstepersoner, från regionerna i Småland, Blekinge och Halland samt från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Halland och Jönköping. Syftet var att träffa företag och myndigheter som arbetar med skog och skogsrelaterad industri för att höra hur de ser på EU:s skogsrelaterade lagstiftning och vad den betyder för dem i praktiken.

Rapportörsgruppen är SBHSS arbetsgrupp för påverkansarbete i skogliga frågor. I gruppen har förtroendevalda och tjänstepersoner från regionerna och lärosätena sedan 2021 följt EU:s skogsrelaterade lagstiftning och fört en dialog med beslutsfattare på europeisk nivå om hur den påverkar skogen och skogsnäringen i södra Sverige. Gruppen har tidigare ordnat seminarier och möten med näringslivet, men för att verkligen förstå vilka behov och utmaningar företag och myndigheter har, och varför en viss innovation spelar roll, behöver man se det med egna ögon.

Derome – Hur får man ut mer av varje stock?

Studiebesöket började hos Derome i Veddige, Sveriges största familjeägda träindustri. Företaget grundades 1946 och har i dag omkring 2 500 medarbetare i Sverige, Norge och Tyskland. Besöket inleddes med en presentation och en frågestund, där företagets ledning berättade om Deromes historia och nya satsningar. Gruppen hann också ställa frågor om verksamheten och om hur företaget förhåller sig till den skogsrelaterade lagstiftning som EU har antagit de senaste åren. Bland annat beskrevs en frustration och oro kring hastigheten och mängden nya initiativ som kommit från EU. Några exempel som lyftes var förordningen om avskogningsfria produkter (som Brysselkontoret skrivit om tidigare), utsläppshandelssystemet (ETS), energieffektiviseringsdirektivet (EED), industriutsläppsdirektivet (IED) samt det senaste exemplet på oanade konsekvenser av en i grunden välmenande lagstiftning, förpackningsförordningen, som sedan den började tillämpas den 12 augusti har skapat ramaskri bland Europas exporterande företag.

Samtidigt lovordades kommissionens arbete med regelförenklingar, även om förväntningarna på slutresultatet var måttliga. En positiv kraft och möjlighet med europeisk lagstiftning som poängterades var standardisering och möjligheter att riva ner nationella barriärer för exporterande företag. Att tillhandahålla ett prefabricerat hus färdigt för export låter kanske enkelt, men stöter snabbt på patrull i form av nationella och regionala byggstandarder och traditioner. Här kan kommissionen enligt Derome, om den tillåts, fungera som en positiv och exportfrämjande kraft.

Efter presentationen och diskussionen fick gruppen se den nya såglinjen, som invigdes i april 2025 efter en investering på över 600 miljoner kronor. Eftersom tillgången på timmer är begränsad handlar satsningen om att få ut så mycket som möjligt av varje stock. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) och nya maskiner bedömer linjen i realtid hur varje enskild stock ska sågas för att ge så mycket plank och brädor som möjligt. Enligt Derome ger det omkring tio procent mer plank och brädor än traditionell sågning, där alla stockar av ungefär samma storlek sågas efter samma mönster, så kallad fast postning. Om alla sågverk gjorde likadant skulle det enligt företaget räcka till 31 500 fler trähus om året. Det är ett konkret exempel på hur företagens strävan efter effektivisering och lönsamhet också kan få tydliga klimat- och miljöfördelar. En fråga som återkom under dagen var hur EU, genom lagstiftning (standardisering eller förenkling) och nya finansieringsmetoder i förslaget till ny långtidsbudget, på olika sätt kan stödja det innovativa arbetet i sydsvensk skogsnäring.

Södra i Värö – Kan trä ersätta betong?

Nästa stopp var Södra, ett skogsindustriföretag som ägs av över 50 000 skogsägare i södra Sverige. I företagets egna industrier förädlas ägarnas skog till bland annat massa, sågade trävaror och byggsystem. I Värö utanför Varberg ligger Södras massabruk, sågverk och fabrik för korslimmat trä, sida vid sida.

Under en lunch presenterade Södra olika delar av verksamheten. Företagets specialist på skogliga frågor berättade om hur skogen i södra Sverige har vuxit och om hur Södra arbetar med naturvård, klimatnytta och klimatanpassning. Enligt Södra växer det var fjärde timme upp virke motsvarande ett åttavåningshus i ägarnas skogar. Södras innovationschef beskrev hur företaget tar vara på allt mer av trädet. Ur barken utvinns garvämnen till läder, och restvärmen från massabruket värmer bostäder i Varberg. Innovationsarbetet spänner över allt från trävaror och textil till kemikalier och energi. År 2027 väntas Södras nya fabrik i Mönsterås i Kalmar län börja utvinna lignin, ett ämne i träet som kan ersätta fossila råvaror i bland annat lim, batterier, gummi och kompositmaterial. Till sist presenterade Södras exportansvarige byggsystemet i korslimmat trä.

Efter lunchen fick gruppen en rundvandring i fabriken för så kallat KL-trä, korslimmat trä. Det är massiva skivor av brädor som limmas korsvis i lager och som kan användas som bjälklag och bärande väggar. KL-trä är ett exempel på hur trä kan ersätta byggmaterial med stort klimatavtryck, som betong, stål och tegel, med ett förnybart material som dessutom lagrar kol. Fabriken kan tillverka upp till 100 000 kubikmeter om året, vilket enligt Södra räcker till omkring 4 000 bostäder. Den som vill se hur det ser ut kan besöka bland annat förskolan Klapperstenen i Varberg eller Kilströmskaj i Karlskrona, som båda är byggda med Södras KL-trä.

Åkulla bokskogar – Hur går skogsbruk och naturvård ihop?

Avslutningsvis gick resan till Åkulla bokskogar, ett naturområde på omkring 5 000 hektar i inlandet mellan Varberg, Falkenberg och Ullared som är känt för sina många sällsynta och hotade arter. Där togs gruppen emot av Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Halland för en rundvandring. Myndigheterna gör intressanta tester och experiment i området, med olika sätt att sköta skogen, olika naturtyper och olika metoder för naturrestaurering. Sådana erfarenheter är värdefulla även för myndigheter och organisationer i andra europeiska länder som arbetar med naturrestaurering och naturvård.

En av diskussionspunkterna var just naturrestaureringen och EU:s skogsrelaterade lagstiftning. EU:s förordning om restaurering av natur kräver att varje medlemsstat tar fram en nationell restaureringsplan. Den 3 september lämnade regeringen in Sveriges utkast till EU-kommissionen, som nu har sex månader på sig att bedöma det. Den slutliga planen ska vara inlämnad senast den 1 september 2027. Rapportörsgruppen har följt frågan sedan kommissionen lade fram förslaget 2022 och har bland annat svarat på remisser och samråd om förordningen och om de nationella planerna. Gruppen kommer att fortsätta följa frågan under kommande år och kommer framöver att analysera regeringens förslag och kommissionens eventuella synpunkter. Under diskussionen i Åkulla konstaterade gruppen att de hot mot sydsvenska intressen som SBHSS och andra aktörer identifierade kring naturrestaureringsförordningen, när den presenterades, efter hand har slipats ner till den grad att restaureringen ses som hanterbar i södra Sverige. Det är ett resultat av en kollektiv insats där SBHSS rapportörsgrupp för skog har spelat en liten men viktig roll.

Vad tar gruppen med sig hem?

På hemresan till Varberg sammanfattade deltagarna besöken. Det mest värdefulla var att höra hur företag och myndigheter själva resonerar kring EU:s lagstiftning. Mycket känns igen från rapportörsgruppens arbete, men blir tydligare när man möter verkligheten på plats. Gruppen fick också lära sig hur viktig skogsnäringen är för Halland, där förädlingsvärdet uppskattas till drygt 5,5 miljarder kronor. EU-kommissionens arbete med regelförenkling och ökad konkurrenskraft är därför frågor som är relevanta för skogsbruket och skogsindustrin i södra Sverige.

Samtalen rörde också EU:s finansiering. Kommissionen vill göra det enklare för innovativa företag att få stöd för att utveckla nya lösningar, bland annat inom bioekonomin. Här kan regioner och lärosäten bidra, till exempel genom samarbeten och mötesplatser där företag, forskning och offentlig sektor kan hitta varandra.

Företagen har ofta egna kanaler till Bryssel genom sina branschorganisationer, och myndigheterna har praktiska erfarenheter av bland annat naturrestaurering som kan vara värdefulla även på europeisk nivå. I samtalen framgick det hur rapportörsgruppen kan spela en kompletterande roll till de ingångar som företagen och myndigheterna redan har.

Hur går arbetet vidare?

Studiebesök hos företag och andra aktörer är en viktig metod för att förstå hur EU:s beslut påverkar skogliga aktörer och näringsliv i praktiken. Rapportörsgruppen för skog kommer att ta med sig information och perspektiv från studiebesöket i sin löpande dialog med EU-kommissionen, och hoppas på ett fortsatt utbyte med industrin och andra skogliga aktörer. Gruppen fortsätter också att följa EU:s lagstiftning på området, däribland kommissionens svar på Sveriges restaureringsplan och kommande översyner av skogsrelaterad lagstiftning. Rapportörsgruppen ser gärna fler liknande besök, även i de övriga regionerna.

Ett stort tack riktas till Region Halland för ett väl planerat program, och till Derome, Södra, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Halland för att de så generöst tog emot gruppen.

Vill du veta mer om studiebesöket eller rapportörsgruppen för skog? Kontakta någon av följande:

  • Brysselkontoret, senior EU-handläggare Martin Broberg
  • Region Halland, hållbarhetsstrateg Sophia Croona
  • Region Kronoberg, Magnus Hellgren, samordnare för Smålands skog- och trästrategier

För vidare läsning