EU tar nya steg för ökad kompetensrörlighet i Europa

Europas arbetsmarknad sträcker sig över nationsgränserna, men medlemsstaternas system för att bedöma och erkänna kompetens ser fortfarande olika ut. Nu vill EU-kommissionen göra det enklare att visa vad en utbildning eller yrkeserfarenhet faktiskt motsvarar. Målet är att fler ska kunna använda sina kunskaper där de behövs och att arbetsgivare lättare ska hitta rätt kompetens. För regionerna handlar frågan också om att ta vara på den arbetskraft som redan finns och skapa bättre förutsättningar för människor att stanna eller återvända hem.

En utbildning som öppnar dörrar på hemmaplan behöver inte göra det lika lätt i ett annat EU-land. Examensbevis och yrkeskvalifikationer kan vara svåra att jämföra och dokumentationen är fortfarande i stor utsträckning pappersbaserad. Resultatet blir att kompetens riskerar att bli både underutnyttjad och undervärderad när människor söker sig till en annan arbetsmarknad.

Det vill EU-kommissionen ändra på. Den 15 september presenterades Skills Portability Initiative som en del av det bredare Fair Labour Mobility Package. Initiativet ska göra kvalifikationer och färdigheter lättare att dokumentera, jämföra och erkänna över nationsgränserna. Förslaget är samtidigt ett led i arbetet med att förstärka och fördjupa integrationen av den inre marknaden. I färdplanen One Europe, One Market lyfter kommissionen fram arbetskraftens rörlighet som en viktig del av en mer sammanhängande europeisk marknad.

Ömsesidigt erkännande – en nyckel till fri rörlighet

Den fria rörligheten för personer är en av EU:s fyra grundläggande friheter. EU-medborgare ska kunna bo, arbeta och studera i andra medlemsländer. Men en formell rätt att flytta är inte alltid tillräcklig för att rörligheten ska fungera i praktiken. Den som söker arbete över en nationsgräns behöver också kunna visa vad en utbildning omfattar, vilka kunskaper den ger och om kvalifikationerna motsvarar kraven i det nya landet.

Här blir ömsesidigt erkännande centralt. Principen innebär att kvalifikationer som har förvärvats i ett medlemsland ska kunna erkännas i ett annat enligt gemensamma EU-regler. Kommissionens förslag ska ge medlemsländerna gemensamma förutsättningar att hantera kvalifikationer, i stället för att arbetstagare och arbetsgivare ska behöva navigera mellan 27 olika nationella system.

En del av lösningen är digital dokumentation. Kvalifikationer ska kunna lagras och visas upp genom den europeiska digitala identitetsplånboken, European Digital Identity Wallet. Det ska underlätta när en arbetstagare behöver styrka sina meriter inför en arbetsgivare eller myndighet i ett annat medlemsland. Digitala intyg kan också göra det enklare att kontrollera dokumentens äkthet och minska behovet av manuell hantering.

Initiativet omfattar även en översyn av reglerna för erkännande av yrkeskvalifikationer och enklare förfaranden för att erkänna kvalifikationer som har förvärvats utanför EU. Det senare knyter an till en annan utmaning för den europeiska arbetsmarknaden: att människor som redan har utbildning och yrkeserfarenhet ska kunna använda sina kunskaper även när de har förvärvats utanför unionen.

Ett viktigt led i kompetensförsörjning

Bakom initiativet finns en växande utmaning för Europas arbetsmarknad. Företag har svårt att hitta rätt kompetens, samtidigt som den gröna och digitala omställningen ökar behovet av kvalificerad arbetskraft. Små och medelstora företag har särskilt svårt att rekrytera. Parallellt riskerar människor som redan har utbildning och yrkeserfarenhet att inte få fullt erkännande för sina kunskaper.

Samtidigt handlar utmaningar kopplat till kompetensbrist inte enbart om hur många som utbildas eller förmågan att kunna rekrytera arbetstagare från andra länder. Det handlar också om hur väl den kompetens som redan finns tas till vara. När utbildningar är svåra att jämföra och yrkesmeriter inte erkänns på ett ändamålsenligt sätt kan människor få svårt att hitta arbeten som motsvarar deras kunskaper.

Det ligger i linje med en bredare europeisk diskussion om kompetensförsörjning – arbetskraftsbrist kan inte mötas enbart genom att utbilda fler eller rekrytera från andra länder. Det handlar också om att bättre ta tillvara den kompetens som redan finns. Enklare erkännande kan minska hindren för att byta arbetsmarknad och göra det lättare för människor att få kvalificerade arbeten som motsvarar deras utbildning och erfarenhet.

Rörlighet som stärker även hemregionen

För regionerna väcker initiativet en fråga som sträcker sig bortom rekrytering: hur kan åtgärder som underlättar för arbetskraftsrörlighet bidra till den regionala kompetensförsörjningen och långsiktig regional utveckling?

En mer sammanhängande europeisk arbetsmarknad kan ge företag och offentliga arbetsgivare ett bredare rekryteringsunderlag. För svenska lärosäten öppnar det också möjligheter att bättre ta tillvara den internationella kompetens som byggs upp genom utbildning och forskning. När det blir enklare att dokumentera och bedöma kvalifikationer kan steget från studier eller forskning i Sverige till fortsatt arbete här bli lättare att ta. Även medföljande partner kan få bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och använda sin utbildning och yrkeserfarenhet. Det skulle ge Sverige bättre förutsättningar att behålla kompetens som redan finns i landet, samtidigt som arbetsgivare får tillgång till en bredare rekryteringsbas.

Det knyter an till EU:s arbete med The Right to Stay – ambitionen att människor ska ha reella möjligheter att leva och arbeta i sin hemregion, snarare än att behöva flytta för att hitta utbildning, arbete eller utvecklingsmöjligheter. Rörlighet och möjligheten att stanna eller återvända behöver alltså inte stå i motsats till varandra. En arbetsmarknad som fungerar bättre över gränserna kan ge människor fler val. För regionerna kan det innebära bättre möjligheter att både attrahera arbetskraft och dra nytta av erfarenheter som invånare har skaffat sig på andra håll i Europa.

För Småland, Blekinge och Halland är detta ett relevant steg i EU arbete med kompetensförsörjning. Enklare erkännande av kvalifikationer kan bredda rekryteringsunderlaget och bidra till att möta arbetsgivarnas kompetensbehov på kort och medellång sikt. Men det är ingen panacea för en långsiktigt hållbar kompetensförsörjning. Det krävs fortsatt strategiskt regionalt arbete för att utveckla och behålla kompetens över tid. Regionernas förmåga att erbjuda attraktiva möjligheter till utbildning och vidareutbildning, skapa goda förutsättningar för företagsetableringar och erbjuda goda livsvillkor är fortsatt avgörande för att attrahera arbetskraft och få människor att stanna kvar.

Nästa steg: från förslag till gemensamma regler

Skills Portability Initiative ingår i Fair Labour Mobility Package, som omfattar fem lagstiftningsförslag. Initiativet består av tre rättsakter: en förordning om digitala och jämförbara kvalifikationer (Skills Portability Act), en översyn av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer och ett direktiv om erkännande av kvalifikationer för personer från länder utanför EU.

Förslagen ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet. Först efter förhandlingar och antagande kan de nya reglerna börja genomföras.

Kommissionens ambition är att göra det enklare för människor att använda sin kompetens över nationsgränserna och för arbetsgivare att hitta rätt arbetskraft. För regionerna blir det viktigt att följa hur reglerna utformas och vad de kan innebära för den egna kompetensförsörjningen. Att kompetens blir lättare att visa upp och bedöma kan undanröja en del hinder. Nästa fråga är hur den möjligheten kan tas till vara på de regionala arbetsmarknaderna.

Läs mer här:

Fördjupad läsning: Skills portability: Helping skills and qualifications travel across borders – Employment, Social Affairs and Inclusion

Snabböversikt: Factsheet: Skills Portability Initiative

Mer om The Right to Stay: The right to stay: the EU’s strategy to tackle depopulation