Rapport utvärderar användningen av AI inom hälso-och sjukvården
Nyligen släppte Världshälsoorganisationens (WHO) regionala Europakontor en rapport som utvärderar användningen av AI inom hälso-och sjukvården i EU:s 27 medlemsstater. Rapporten belyser flera viktiga områden som har betydelse för att AI introduceras och används på ett effektivt, ansvarsfullt och säkert sätt. Bland annat pekar WHO på behovet av att säkerställa att hälso- och sjukvårdspersonalen utbildas ordentligt i grundläggande AI samt att det finns regler som hanterar frågor om ansvar och skyldigheter för såväl tillverkare som användare av AI.
Ett område under konstant utveckling
Rapporten utgår från data insamlad 2024 och 2025, och sedan dess har det givetvis hunnit hända en hel del som påverkar implementeringen av AI, både vad gäller den tekniska och regulatoriska utvecklingen. Vissa resultat har därmed redan hunnit bli inaktuella och lagstiftningen som rör AI på EU-nivå, AI-förordningen, har dessutom blivit föremål för en översyn redan innan många regler har hunnit träda i kraft. Detta har skett som en del av EU-kommissionens många regelförenklingspaket (det digitala omnibuspaketet, som Brysselkontoret rapporterat om tidigare).
I sitt förslag som rör justeringar i AI-förordningen vill EU-kommissionen bland annat skjuta upp implementeringen av reglerna för så kallad hög-risk AI för att säkerställa att det finns vägledning och standarder på plats för en ändamålsenlig implementering av akten. Inom hälso- och sjukvården räknas många AI-tillämpningar som just hög risk AI på grund av dess påverkan på patientsäkerheten. Exempel på detta kan vara system för medicinsk rådgivning, diagnostik och beslutstöd. På europeisk nivå pågår just nu förhandlingar mellan Rådet (som representerar medlemsstaterna) och Europaparlamentet om hur de slutgiltiga förändringarna ska se ut, med målsättningen att ha dessa klara i juni 2026.
Några intressanta slutsatser från WHO:s rapport
I rapporten presenterar WHO sina fynd och budskap utifrån från sex huvudsakliga kategorier: nationella AI-strategier, hälso-och sjukvårdspersonal samt andra relevanta aktörers deltagande i implementering av AI, det juridiska ramverket för AI, regelverk för hälsodata, möjligheter och användning av AI och slutligen principer som möjliggör en snabbare implementering av AI inom hälso- och sjukvården.
När det gäller olika intressenters deltagande i implementeringen av AI pekar rapporten på att patientorganisationer och civilsamhället sällan involveras i hur AI ska tillämpas i hälso- och sjukvården. Dessvärre visar resultatet att Sverige är det land som har varit sämst på att engagera olika intressenter i tillämpningen av AI.
Få av EU:s medlemsstater arbetar också, enligt WHO, med att utbilda hälso- och sjukvårdspersonalen i användningen av AI, både ur ett tekniskt och etiskt perspektiv. För att åtgärda detta menar WHO att utbildning inom AI måste integreras i vårdpersonalens utbildningsprogram och i den professionella fortbildningen och att lärosäten måste erbjuda skräddarsydda program om grundläggande AI.
Införandet av det europeiska hälsodataområdet (EHDS) menar WHO har påverkat medlemsstaters ansträngningar att utforma nationella principer för hälsodata, och att vissa länder antagit en mer avvaktande position för att invänta EHDS. Majoriteten av EU:s medlemsstater saknar vidare regler och ramverk för att dela data för forskning av allmänt intresse, vilket riskerar att leda till att sofistikerade AI-lösningar utvecklas utan att de möter de behov som finns i det kliniska arbetet eller ur ett folkhälsoperspektiv. I det här sammanhanget lyfter rapporten fram vikten av nationella hälsodatahubbar som kan stödja hantering och återanvändning av hälsodata på ett säkert sätt, något som är särskilt intressant utifrån bland annat Region Kalmar läns och Linnéuniversitetets mångåriga arbete med e-hälsofrågor.
EU:s arbete inom AI på hälsoområdet
EU arbetar på olika sätt för att stödja användningen av AI inom hälso- och sjukvården. Inom ramen för EU:s AI-strategier (Apply AI Strategy och AI Continent Plan) har hälsa och läkemedel bland annat pekats ut som strategiska områden dit riktade insatser kommer att göras för att accelerera AI-användningen. Nätverket av AI-drivna centrum för avancerad screening är ett exempel på en insats som har presenterats och fokuserar inledningsvis på tidig upptäckt av cancer och hjärt- och kärlsjukdomar.
I förra veckan rapporterade Brysselkontoret även om att EU-kommissionen har presenterat flera utlysningar på området inom ramen för EU:s AI-strategier. Utlysningarna syftar till exempel till att stödja införandet av EHDS och utvecklingen av avancerad digital kompetens för upptagningen av AI inom hälso- och sjukvården.
Reflektioner utifrån SBHSS perspektiv
Rapporten belyser flera frågor som är centrala för hur hälso- och sjukvården som organisation ska hantera användning av AI. Till exempel är det viktigt att de som tillämpar regler om AI signalerar till lagstiftaren där det finns behov av ändringar eller kompletteringar, både till nationell och EU-nivå. Regionen har som arbetsgivare även ett viktigt ansvar att rusta personalen så att AI används på ett sätt som stödjer personalen i det kliniska arbetet. Även lärosätenas roll som utbildare av hälso- och sjukvårdspersonal är en viktig pusselbit i detta arbete.
Hos flera av SBHSS ägare har vi mycket kompetens och kunskap om användande av AI inom hälso- och sjukvården. Utifrån ett EU-perspektiv finns det därmed mycket erfarenhet som SBHSS ägare skulle kunna dela med sig av till andra regioner.
Rapporten går att läsa i sin helhet här: Artificial intelligence is reshaping health systems: state of readiness across the European Union