2026 års linjetal om tillståndet i EU
”Vår union är starkare än någonsin.” Samtidigt målade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen upp ett Europa under starkare press än på länge – ett EU som vill stå stadigt på egna ben, men som också behöver stärka sin beredskap inför en allt mer osäker omvärld. Årets tal om tillståndet i unionen (SOTEU) kretsade kring Europas motståndskraft, europeiska värden och förmågan att hävda sig i en teknisk och geopolitisk omställning där AI blir både möjlighet och utmaning. I SOTEU 2026 fanns mycket om Europas framtid, men mindre om regionernas roll och den långtidsbudget som ska finansiera flera av ambitionerna. För Småland, Blekinge och Halland blir det därför minst lika viktigt att följa det som sades, som det som lämnades osagt.
Ett motståndskraftigt Europa
Ursula von der Leyen pekade konsekvent på behovet av ett starkare och mer självständigt Europa. Europeiska unionen är beroende av allt för många externa aktörer och behovet att stärka den inre marknaden och investera i framtidens teknik och innovationer pekades ut som betydande. Enligt von der Leyen ska Europa inte vara beroende av rysk energi, kinesiska råvaror eller externa leverantörer inom strategiska sektorer. Konkurrenskraft framställdes därmed inte enbart som en ekonomisk fråga utan också som en förutsättning för europeisk självständighet.
För att minska sårbarheten lyfte von der Leyen behovet av fler investeringar i europeisk innovation, utbyggd energiinfrastruktur och en snabbare elektrifiering av Europa. Målet är att minska Europas energiberoenden och bygga ett mer självständigt och motståndskraftigt Europa. Elektrifiering beskrevs som en nyckel för att både minska Europas fossila beroenden och stärka unionens strategiska självständighet. Tillsammans med satsningar på förnybar energi och kärnkraft ska detta stärka unionens förmåga att stå emot framtida kriser och ge europeiska företag bättre förutsättningar att konkurrera globalt.
Samtidigt sträckte sig talets blick långt utanför unionens gränser. Von der Leyen öppnade för att Kanada ska bli EU första associate member, en helt ny form av partnerskap som ännu saknar en fast rättslig form. Förslaget är tänkt att fördjupa samarbetet inom flera strategiska områden. Von der Leyen framhöll samtidigt de gemensamma värderingarna som en viktig del av varför Kanada blev aktuellt.
Den europeiska idén
I en föränderlig omvärld är frågan om vilka värden som ska hålla ihop Europa beständig. Den ”europeiska idén” var en tydlig underton i von der Leyens tal. När världen blir mer konfliktfylld, tekniken förändras i rasande takt och gamla beroenden ställs på sin spets återkommer hon till demokrati, rättsstat, frihet och respekt för människan som unionens grundläggande värden. ”Tider förändras. Tekniker förändras. Men våra värden gör det inte.” Det blir särskilt tydligt när von der Leyen beskriver rysk påverkan och antidemokratiska krafter som försök att så splittring. Mot detta ställs inte bara handfasta initiativ för ökad säkerhet, försörjningsberedskap och strategisk autonomi, utan också en gemensam idé om Europa. ”Låt oss inte bara slå tillbaka – låt oss slåss tillsammans för vår europeiska idé”, löd det i talet. Att von der Leyen dessutom annonserar en ny Congress of Europe för att samla framstående tänkare kring Europas framtid förstärker budskapet. I årets SOTEU binds Europas inre sammanhållning och yttre säkerhet tydligt samman – två sidor av samma europeiska projekt.
Kan EU styra AI-utvecklingen?
AI lyftes fram som en av vår tids stora brytpunkter. Ursula von der Leyen betonade att tekniken har potential att stärka Europas konkurrenskraft, produktivitet och innovationsförmåga, men också att riskerna måste hanteras för att nyttan ska kunna förverkligas fullt ut. Hon hänvisade till varningar från AI-utvecklare som själva menar att utvecklingen på vissa områden gått för fort fram. Samtidigt var budskapet tydligt att EU inte vill nöja sig med att reglera AI – utan också vara med och forma dess utveckling genom att bygga egen kapacitet och stärka Europas tekniska självständighet. Samtidigt var det tydligt att den digitala utvecklingen behöver gå hand i hand med säkerhet och ansvar för riskerna. Till exempel nämndes behovet av ett starkare skydd för barn och unga. Därför presenterar kommissionen den 17 september EU KIDS Act, som bland annat ska begränsa barns tillgång till AI-chatfunktioner och sociala medier. Förslaget är ett svar på en växande oro för hur algoritmer och digitala plattformar påverkar barns uppmärksamhet, beteenden och välmående.
Det som utelämnades
Minst lika intressant som vad som sades var vad som inte sades. EU långtidsbudget, MFF 2028–2034, ägnades bara en mening – trots att förhandlingarna nu går in i en avgörande fas. Budgeten ska lägga de ekonomiska ramarna för flera av de prioriteringar som lyftes i talet och får samtidigt direkt betydelse för bland annat den regionala utvecklingspolitiken och regionernas finansiering. Von der Leyen betonade behovet av nya egna medel till EU-budgeten, men gav få besked om hur resurserna ska fördelas. Det är en påfallande kontrast när EU samtidigt formulerar nya ambitioner för de kommande åren. Att MFF fick så begränsad plats kan ses som ett taktiskt val. Budgeten är politiskt känslig i både Europaparlamentet och medlemsstaterna, samtidigt som dess utformning får konkreta konsekvenser för regionerna.
Regionernas roll
Linjetalet ger kursen för ett Europa som vill stå starkare på egna ben i en mer osäker omvärld. En känsla man däremot fick under talet var att synen på regionernas roll höll på att förskjutas. Tonvikten låg mindre på regionernas bidrag till tillväxt och utveckling och mer på behovet av att investera i och stärka Europas regioner, inte minst för att människor ska kunna stanna kvar i sin hemregion. Det ligger i enlighet med den strategi om the Right to Stay som lanserades i maj i år. Vad regionerna själva ska vara i detta Europa blev däremot mindre tydligt. Talet gav få besked om vilken plats de får i den utveckling som von der Leyen målade upp. Det gör kommande initiativ särskilt intressanta att följa ur ett regionalt perspektiv. SBHSS kommer att göra fördjupande nedslag i de initiativ som får betydelse för Småland, Blekinge och Halland.
Fördjupad läsning
SOTEU 2026 – Talet i sin helhet
Brysselkontorets syn på fjolårets SOTEU
SBHSS: EU:s långtidsbudget 2028–2034, del 1 – En gedigen önskelista?