Användarens roll i framtidens AI-lösningar inom vården lyftes under SBHSS event

Invånare och patienter sitter på erfarenheter och kunskaper som kan bidra till att utveckla AI-lösningar som fungerar mer effektivt för både patienter och vårdpersonal. Region Jönköpings län betonade vikten av att involvera dem som berörs redan när lösningarna utformas, snarare än först när tekniken ska införas.

Dessa premisser utgjorde tillsammans utgångspunkten för seminariet From Patient to Co-Creator: Building Equitable Health with AI, som SBHSS arrangerade under European Week of Regions and Cities (EWRC) i Bryssel. Europeiska aktörer diskuterade SBHSS hur samskapande, prevention och regionalt samarbete kan bidra till en mer jämlik vård. Målet är att föra erfarenheter och kunskap vidare till konkreta samarbeten och använda EU som en arena för att påverka utvecklingen i ett tidigt skede.

Från regional erfarenhet till europeiskt samarbete

Genom att involvera patienter, invånare och vårdpersonal i utvecklingen av vården är målet att skapa lösningar som bättre svarar mot människors faktiska behov. För sydsvenska regioner är det här en viktig fråga, och Region Jönköpings län som har arbetat med samskapande sedan 2016, har byggt upp en internationellt uppmärksammad kompetens inom området.

Peter Häyhänen, utvecklingsdirektör för lärande och innovation vid Region Jönköpings län, inledde seminariet med att berätta om regionens erfarenheter och ambitionen att utveckla samarbetet vidare.

En viktig grund för det arbetet är SBHSS Hälsoplattform, som etablerades 2020 för att stärka samarbetet mellan SBHSS ägare inom hälsa, vård och omsorg. Plattformen samlar regioner och lärosäten kring gemensamma utmaningar för att underlätta erfarenhetsutbyte, bevaka relevanta EU-initiativ samt identifiera och utveckla möjliga samarbeten med andra europeiska regioner. SBHSS kontor i Bryssel samordnar arbetet och kopplar ägarnas prioriteringar till utvecklingen på EU-arenan.

Nu finns ambitionen att ta nästa steg. Det handlar inte bara om att lära av varandra, utan också om att samordna sina kompetenser tydligare och utveckla gemensamma samarbeten inom forskning och innovation, på hemmaplan såväl som på EU-nivå.

Peter lyfter ett studiebesök i Bryssel under vintern som bidrog till att väcka tanken om anordnandet av event under EWRC i Bryssel. Genom en tydligare inblick i EU:s institutioner och samtal om Sveriges samspel med EU gavs en klarare bild av vilka möjligheter som finns att påverka politikutvecklingen och hitta nya samarbetspartner.

– Vi behöver gå från att följa processer till att också starta dem, var ett av Peters medskick inför det fortsatta arbetet.

Hälsa är i första hand medlemsstaternas ansvar och insatser på EU-nivå ska i stället komplettera den nationella politiken, uppmuntra till samarbeten och vid behov stödja. Samtidigt har EU på senare  stärkt sin roll på området, inte minst genom det europeiska hälsodataområdet (EHDS). Det öppnar nya möjligheter för regionerna att påverka utvecklingen, utbyta kunskap och delta i samarbeten som kan ge resultat även på hemmaplan.

Peter ser en potential i att regionerna tydligare samordnar sina kompetenser. När alla står inför liknande utmaningar finns det ett stort värde i att samlas runt gemensamma initiativ på europeisk nivå.

– Det finns en tydlig koppling mellan EU:s ambitioner och våra kompetenser.

För att ta vara på den kopplingen krävs fler kontaktytor, tidiga samarbeten och en bättre förståelse för vilka europeiska initiativ som kan bidra till regionernas utveckling. Det handlar också om att komma in tidigare i processer där framtida satsningar formas och där möjligheter till forskning och finansiering kan öppnas.

Invånaren måste vara utgångspunkten

För Annette Frisk, folkhälsochef i Region Jönköpings län, är individperspektivet avgörande. Det är lätt att fastna i organisatoriska gränser eller i själva tekniken. Men i slutändan handlar arbetet om människor som ska kunna leva sina liv med god hälsa.

– Det är invånaren som lever sitt liv. Det är för den vi samverkar, betonade hon.

Det perspektivet blir särskilt viktigt när regioner möter liknande samhällsutmaningar.  Erfarenheter från andra länder kan därför ge nya infallsvinklar även för svenska regioner.

Samskapande innebär att patienter och vårdpersonal inte enbart ska ta del av färdiga lösningar. Deras erfarenheter behöver finnas med när behoven identifieras och när nya arbetssätt och tekniska verktyg utvecklas. Med ett starkare fokus på prevention kan samarbetet också bidra till att flytta uppmärksamheten från att behandla sjukdom till att främja hälsa.

Det europeiska perspektivet kan bredda förståelsen för hur dessa utmaningar hanteras på olika håll. Samtidigt behöver samarbetet stärkas även mellan svenska regioner, så att kunskap och erfarenheter kan tas till vara gemensamt.

Fyra perspektiv på framtidens hälsa

Seminariet samlade företrädare för EU-politiken, hälsoinnovation, regionala myndigheter och patientorganisationer. Tillsammans belyste de hur europeiska ambitioner behöver möta regionala erfarenheter och patienternas perspektiv.

Anca Scortariu från EU-kommissionens AI Office redogjorde för EU:s övergripande prioriteringar inom AI och hälsa. AI-förordningen, som trädde i kraft den 1 augusti 2024, bygger på ett riskbaserat förhållningssätt och ska bidra till att AI-system på den europeiska marknaden är säkra, transparenta och tillförlitliga. EU arbetar samtidigt för att påskynda användningen av AI inom vården, bland annat genom europeiska nätverk för avancerad screening och AI-kompetens samt satsningar på AI-baserad läkemedelsutveckling och snabbare marknadstillträde för medicintekniska produkter.

Magali Poinot från Innovative Health Initiative (IHI) beskrev hur offentlig-privata samarbeten kan hjälpa till att föra forskningsresultat närmare användning i vården. Hon pekade på utmaningar som att kliniska studier i allt högre grad förläggs utanför Europa och att hälsodata inte utnyttjas fullt ut. En viktig del av IHI arbete är att involvera patienter redan när forskningsprojekt utformas, så att deras erfarenheter påverkar både frågeställningar och resultat. För regionerna kan europeiska samarbeten ge tillgång till forskningsnätverk och nya arbetssätt, samtidigt som patienternas behov får större genomslag i utvecklingen av framtidens vård. ”Collaboration is in our DNA”, konstaterade Poinot.

Marco Di Donato från EUREGHA, nätverket för europeiska regionala och lokala hälsomyndigheter, lyfte fram regionernas viktiga roll i att omsätta AI och innovation i praktisk vård. Eftersom många beslut om hälso- och sjukvård fattas nära invånarna har regionerna goda förutsättningar att identifiera behov, involvera patienter och testa nya lösningar i verkliga miljöer. Han betonade att AI behöver utvecklas tillsammans med användarna och att förtroende är avgörande för att människor ska vilja dela hälsodata och använda nya digitala verktyg. EUREGHA arbetar därför för att stärka erfarenhetsutbytet mellan europeiska regioner och bidra till att EU:s hälsopolitiska ambitioner omsätts i praktiken.

Flera av de frågor som Di Donato lyfte återkom även i Yann Heyers presentation från European Patients’ Forum (EPF). Med utgångspunkt i patienternas perspektiv beskrev han hur många ser stora möjligheter med AI inom bland annat diagnostik, personanpassad vård, egenvård och forskning. Samtidigt visar EPF:s undersökningar att acceptansen för tekniken inte är ovillkorlig. Många patienter vill veta hur AI används i vården och efterfrågar lösningar som är begripliga för både patienter och vårdpersonal. Heyer betonade därför att transparens, mänsklig kontroll och tydlig kommunikation är avgörande för att skapa förtroende. För att AI-lösningar ska möta verkliga behov behöver patienter också involveras tidigt i utvecklingen och ses som medskapare snarare än enbart användare.

Talarna närmade sig frågan om AI och hälsa från olika håll, men flera gemensamma teman återkom under seminariet. Vikten av samarbete, förtroende och delaktighet lyftes fram oavsett om diskussionen handlade om forskning, regional utveckling, patientinflytande eller EU:s arbete med AI. Gemensamt var också synen på att de som berörs av nya lösningar behöver involveras tidigt i utvecklingen för att tekniken ska komma till nytta i praktiken.

Bryssel som knutpunkt – resultat på hemmaplan

För SBHSS handlar arbetet i Bryssel om att skapa förbindelser mellan regionala behov och europeiska möjligheter. Det kan innebära att hitta samarbetspartners, utveckla gemensamma projekt eller knyta regional kompetens närmare de processer där EU:s framtida prioriteringar formas.

Peter Häyhänen framhåller att värdet av Brysselarbetet inte stannar vid kontakter med EU:s institutioner och andra Brysselbaserade aktörer. Kunskapsutbytet kan också stärka relationerna mellan regionerna och skapa nya samarbeten på hemmaplan.

Det förutsätter samtidigt att kunskapen om EU når fram till de regionala verksamheter som kan dra nytta av den. Europeiska program, finansieringsmöjligheter och samarbetsformer kan förbli outnyttjade om de inte kopplas till behoven och kompetensen i regionerna.

Därför är det viktigt att se Bryssel som mer än en plats där beslut följs och information hämtas hem. Här kan regionala aktörer hitta varandra och tillsammans utveckla initiativ som är svårare att genomföra på egen hand.

Seminariet under EWRC blev ett steg i den riktningen. Nästa fas handlar om att följa upp kontakterna och undersöka vilka samarbeten som kan ta form, inte minst inom forskning och innovation för framtidens hälsa.

Den långsiktiga ambitionen är tydlig: att föra samman regional kompetens och europeiska möjligheter för att utveckla vården med invånarnas behov i centrum. För när AI och annan hälsoinnovation ska göra skillnad är det inte tekniken i sig som är målet. Det är människors hälsa och livskvalitet.