Så påverkas Sverige av nytt EU-direktiv om förnyelsebart
Det nya direktivet för biobränslen innebär att de fossilfria alternativen ska växa, och kommissionen vill öka takten för alternativen till de matbaserade drivmedlen. Reglerna skall börja gälla i oktober 2019.
Vilken förnyelsebar energi skall användas när européer reser och förflyttar sig?
Fossil energi driver 94 procent av EU:s fordon och transportområdet pekas ut som ett av de svåraste att ställa om i unionen. Biobränslen, batterier och vätgas ses som möjliga lösningar.
Enligt svenska etanolbranschen kan EU-direktivet sätta stopp för utökad produktion av etanol. Oron baseras på att kommissionen föreslår att biobränslen producerade av grödor som kan användas som livsmedel ska tilldelas ett sänkt tak för i vilken utsträckning de kan redovisas av medlemsstaterna för att uppnå det förnybara energimålet i unionen. Detta kan indirekt påverka hur stort stöd producenterna av etanol kan få, och därmed också vilket pris det kan ha vid pumpen när européer ska tanka.
– Om man inte får räkna in mer så lägger det en mycket tung och våt filt över produktionen av etanol i Sverige, säger Mattias Goldmann vid tankesmedjan Fores.
Nu föreslås det taket sänkas ytterligare, till 3,8 procent år 2030. Istället ska vätgas, avfallsbaserade bränslen, förnybar elektricitet och så kallade avancerade biobränslen (från bland annat restprodukter av skogsbruk) uppmuntras i bränslemixen.
Mikael Karlsson, forskare vid KTH och ordförande i EEB, den största miljöorganisationen i unionen, tycker att det blir en väldigt ryckig politik:
– Hela den här uppdelningen är väldigt osaklig. Det krävs mer av en livscykelanalys för att bedöma vilka drivmedel som ska räknas som förnybara och gynnas av de fördelar det får. Nu hamnar olika typer av biodrivmedel i olika kategorier i långa listor, fastän produktionen av de drivmedlen kan ha helt olika klimateffekter.
En del personer ser dock fördelar med förslaget så som EU-parlamentarikern Linnea Engström (MP).
– Svensk etanol som har en hög klimatprestanda hotas inte, utan EU:s mål skapar tvärtom en stor marknad för den, säger Linnea Engström och fortsätter:
– Det finns också en god tanke i att kommissionen vill styra över till bland annat avancerade biodrivmedel. Ur det perspektivet har Sverige en enorm potential för en ny grön basindustri. Vi måste ta ansvar för våra klimatavtryck och främja en inhemsk produktion.
Inom delar av de europeiska miljörörelserna ses det som något bra att de grödobaserade bränslena föreslås få ett sänkt tak i EU. Jori Sihvonen på nätverket Transport and Enviroment (T&E) hade dock helst velat se en större utfasning. Detta för att helt få bort bland annat soja- och palmoljebaserade bränslen, som enligt T&E:s analyser har upp till tre gånger så stort koldioxidavtryck som dess fossila motsvarighet.
– Det nya förslaget till utfasning blir knappast någon begränsning, jämfört med kommissionens egna scenarion för hur den marknaden hade utvecklats ändå.
Kommissionen svarar i ett mejl att de certifieringar och hållbarhetskriterier som finns för biobränslen är tillräckliga för att begränsa användningen av exempelvis palmolja med negativ klimatpåverkan. Men framtiden för palmoljeprodukten PFAD är fortsatt oklar. Den ingår dock inte i de drivmedel som föreslås räknas som förnybara.
Kommissionens vilja att fortsätta utveckla fossilbränslefri energi i Europa står klar med det nya direktivet. Förslagsvis kan aktörer inom SmålandBlekinge fortsätta att stöjda fossilbränslefri produktion då EU även i framtiden kommer att stödja utvecklingen. Hur det exakta regelverket ser ut kommer företrädesvis att styras från nationell nivå. Eftersom det tar till 2019 innan den fulla regelverket finns på plats föreslår vi att man redan nu tar en dialog med miljödepartementet om hur de nya reglerna kommer att påverka regionen.