Tyskt vågspel riskerar att sätta käppar i hjulet för EU:s klimatsatsningar 

Flera lagförslag från EU:s klimatpaket fit-for-55 börjar nu bli färdigförhandlade och förväntas klubbas igenom under vårens svenska ordförandeskap i Europeiska unionens råd. Förslaget om CO2-normer för lätta fordon (som Brysselkontoret skrivit om tidigare), var det första av de så kallade Fit-for-55 förslagen som förhandlades klart, och efter omröstning i EU:s två lagstiftande kamrar var det bara formella signaturer som återstod för att förslaget skulle gå igenom. Ingen hade väl kunnat tro att Tyskland, som med sin tyngd sätter normer för övriga medlemsstater, skulle komma att gå emot all praxis och blockera förslaget efter att en överenskommelse uppnåtts. Många bedömare ser nu åskmoln hopa sig över resten av klimatpaketets lagstiftningsakter.  

Överenskommelsen om CO2-normer för lätta fordon innebär bland annat ett förbud av nyproduktion av bilar med förbränningsmotorer från och med 2035. Här i ligger också pudelns kärna. Det tyska liberala regeringspartiet FDP, som ofta marknadsför sig som bilisternas bästa vän, har av inrikespolitiska skäl känt sig nödgade att agera i frågan och försätta den tyska regeringen i ett obekvämt säte [Pun intended]. Den moderna förbränningsmotorn föddes mer eller mindre i Tyskland och har under åren kommit att bli synonymt med tysk välfärd och kvalité. Att tyska regeringen känner separationsångest inför pensionen av denna trognaste av tyska exporttekniker är därför förståeligt, både kulturellt som rent ekonomiskt.  

Konsekvenserna av detta agerande kan dock komma att bli allvarliga. Tyskland sätter nu ett prejudikat som eventuellt öppnar dörren för att fler länder ska försöka blockera andra lagstiftningsakter på ett liknande sätt.  Det tyska regeringspartiet FDP vill se ett undantag i förslaget om CO2-normer för lätta fordon som tillåter nyproduktion av förbränningsmotorer bortom 2035, om de använder e-bränsle. Ett drivmedel som är syntetiskt och mycket energikrävande med teoretiska netto-noll-utsläpp.    

E-bränslen, biobränslen och andra hållbara och fossilfria teknologier har potentiellt en avgörande roll att spela i den övergripande omställningen av transportsektorn. Särskilt där elektrifiering och vätgas är mindre lämpligt. Att förbränningsmotorn fortsatt ska kunna drivas på svenska cirkulära biobränslen är också något som Småland-Blekinge-Hallands ägare kämpat för sedan förslaget om CO2-normer lanserades. E-bränslen anses dock vara en mycket dyr och ineffektiv teknologi som knappast kan lösa de akuta utmaningarna som Europa står inför idag.  

Lagstiftningsakten om CO2-normer för lätta fordon är en nyckeldel i EU:s klimatpaket fit-for-55 med målet att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55% (jämfört med 1990-års nivåer) till 2030.  Paketet är dessutom en förutsättning för att nå det övergripande målet att EU ska bli den första klimatneutrala kontinenten till 2050. Förhoppningen med akten om CO2-normer för lätta fordon är att skicka skarpa signaler till biltillverkarna samt skapa tydlighet och långsiktighet för industrins framtida investeringar. Öppnas förhandlingarna av förslaget upp igen, innebär det inte bara en ökad osäkerhet kring den europeiska samarbetsförmågan och viljestyrkan, utan skickar också osäkra signaler till en global omvärld. Även om förslaget från svenskt håll kritiserats på många punkter, är det väsentligt för både den offentliga sektorn och företag att överenskommelser som ingås också håller. 

Hur detta drama kommer sluta är ännu oklart.  Österrike, Italien, Polen, Bulgarien och Tjeckien stödjer Tyskland, och EU-kommissionen söker med ljus och lyckta efter en kompromiss för att slippa slängas tillbaka till långdragna förhandlingar kring en lagstiftningsakt som alla bedömde var klart.